Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den uppfattning, på vilken Saxo här syftar, möter i
Roskildekrönikan. »Då Knut genom en ny och ohörd lag»,
lyder dess korta framställning av hans historia, »tvingade
folket att betala en skatt, som man hos oss kallar
»nefgjald», blev han fördriven från Jylland över till Fyen
och led, med stor ånger i hjärtat, martyrdöden framför
altaret i den helige martyren Albans kyrka i Odense.
Hans kropp hedras med stora järtecken och Kristus
förhärligas i sin martyr» [1]. En uppfattning av Knut, vilken är
närbesläktad Roskildekrönikans, träffas även i den isländska
Knutssagan. Denna skildrar utförligt hela Knuts liv, men
har liksom Roskildekrönikan intet att berätta om hans
kyrkliga och religiösa strävanden och intet om hans fromhet före
framställningen av hans död. Den framställer honom såsom
den tappre krigaren, vilken i sin ungdom besegrat tio konungar
[1] S. R. D. I, 378. — Ludvig Holberg, Kirke og Len, 171, ser i
Roskildekrönikans »nefgjald» ett vittnesbörd om Knuts »försök att införa tionden
eller rättare en avlösning (redemtio) för denna; ty det ses av den norska
Gulatingslagen c. 9, säger Holberg, att bönderna ursprungligen »köpte» biskopens
tjänst med en betalning av »œrtog firi XL nevia», alltså just med nefgjald i
stället för biskopstionde och det är sannolikt, att något liknande varit avsett
här (i Roskildekrönikan)». Det torde emellertid icke vara möjligt att av denna
jämförelse mellan Roskildekrönikan och Gulatingslagen draga den slutsats
Holberg gjort. Gulatingslagens »firi XL nevia» utgör endast en fördelningsgrund
vid en skattsättning och nefgjald är i enlighet därmed både från Norge
och Sverige känd såsom en skatt, vilken likaväl kan betalas till konungen.
Heimskringla, II, 308. Fagrskinna, 32. D. S. I, 802. Sven Ågesen, som för
denna tid känt Roskildekrönikan, har icke heller fattat dess nefgjald såsom
redemtio för tionden utan såsom en personell, till konungen utgående skatt;
han låter upproret utbryta på grund av de personliga skatter Knut pålagt
styrmännen för ledingsskeppen och ledingsbönderna. S. R. D. I, 57.
— Sandström, J., De stående skatterna i Svealand under medeltiden i
svensk Historisk Tidskrift XXXIII, 6, som varken känner Roskildekrönikans
eller Gulatingslagens nefgjald, finner den svenska och även den norska
nefgjalden synonym med »ättegälden»; första sammansättningsledet nef skulle
icke, såsom tidigare allmänt ansetts, höra samman med nef, »näsa», utan
med nefi, »anförvant». Antagandet faller vad Norge beträffar på Gulatingslagens
»firi XL nevia»; detta stadgande tillåter icke tolkningen »anförvant»
och visar, att den norska nefgjalden är att fatta såsom en personell
beskattningsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/6/0097.html
