Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omnämner, samt före den tid, då Sven Ågesen, som känt och
begagnat det, skrev sin krönika. Ordinalets tillkomst faller
sålunda en till två mansåldrar efter de händelser det skildrar [1].
Ordinalet är en rent liturgisk skrift, och dess skildringar
av Knut Lavards liv och helgonhistoria äro avsedda att bilda
mittpunkterna i de pompösa gudstjänster, med vilka kyrkan
högtidlighöll minnet av Knuts lidandeshistoria och av hans
translation. Med tanke på det liturgiska syftet har författaren,
såsom Steenstrup visat, skrivit sitt verk med en i alla delar
genomförd användning av alliteration och assonans samt
framför allt i verserna, men även stundom i prosan
[1] Ordinale S:ti Kanuti är utgivet fullständigast av R. Usinger i
Quellensammlung der Gesellschaft für Schleswig-Holstein-Lauenb. Geschichte IV.
1875; med uteslutning av en del rent kyrkliga och liturgiska stycken av Waitz
i Abhandlungen der Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen VIII. 1858;
och i M. G. SS. XXIX, 7, samt av Gertz i Vitæ sanct. dan., 169.
A. D. Jörgensen, Bidrag, 213, och efter honom Hans Olrik, Knud
Lavards Liv og Gærning, 12, ha utan grund antagit, att Knuts i Ordinalet
ingående levernesbeskrivning ursprungligen avfattats före 1170 och varit avsedd
att föreläggas påven för stödjandet av Knuts kanonisation. Gertz i Vitae
sanct. dan., 172, antager åter, att Ordinalet med säkerhet författats under
första hälften av 1170 för att begagnas vid Knuts kanonisationsfest detta år
i Ringsted. Jfr. Usinger, a. a., 22, och Hans Olrik, Danske Helgeners Levned,
116. Gertz är även fullt och fast övertygad om att ett stilistiskt konststycke
som Ordinalet med dess genomförda användning av alliteration, assonans
och slutrim under ifrågavarande tid icke kunnat författas av någon annan i
Danmark än en eller annan inkallad och där bosatt engelsk andlig; han
antager, att Erik Emun inkallat benediktinermunkar till Ringsted, sannolikt
från Knut den stores älsklingskloster Ely i Ostengland, och gör en av dessa
till Ordinalets författare. Uppfattningen saknar alla vetenskapliga stöd; något
Erik Emuns inkallande av engelska munkar till Ringsted eller annorstädes
hän är icke känt.
Saxos begagnande av Ordinalet har påvisats av Waitz i inledningen till
hans första upplaga av skriften samt ytterligare stötts av Hermann Reich i
Jahrbücher für die Landeskunde der Herzogthümer Schleswig, Holstein und
Lauenhurg X, 233. Uppfattningens riktighet, erkänd redan av Paludan-Müller
i Historisk Tidsskrift IV: 5, 346, har förnekats av Hans Olrik, Knud Lavards
Liv og Gærning, 15, och av Jörgen Olrik i Historisk Tidsskrift VIII: 2,241.
Förbindelsen mellan Ordinalet och Sven Ågesens krönika har först
framhäfts av Gertz i Vitæ sanct. dan., 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/6/0124.html
