Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härtill. I Vita Karoli berättar Einhard i samband med
omnämnandet av de legater de östromerska kejsarna Nicephorus,
Michael och Leo sände till Karl den store, att dessa kejsare
misstänkte Karl den store för att vilja beröva dem imperiet.
Benedikt har i sin krönika förändrat situationen under
inflytande av Karl den stores av honom skapade Konstantinopelfärd
och låter misstankarna vakna hos de tre kejsarna,
enligt honom samregenter, vid Karl den stores ankomst till
Konstantinopel. Samma historia möter hos Saxo. När
Erik Ejegod, säger Saxo, kom till Konstantinopel, vågade
kejsaren icke mottaga honom i staden; han menade, att
pilgrimsfärden var en förevändning för något svek och att
väringarna, hans livvakt, skulle sätta hänsynen till sitt
hemlands konung över hänsynen till honom, deras soldherre [1].
En liknande motivöverensstämmelse mellan Karl den
storeslegenderna och Saxos Erik Ejegods historia träffas i
berättelserna om kejsarens gåvor till sina gäster. I Iter
Hierosolymitanum bjuder kejsaren sin gäst vid hans bortresa stora
mängder av gods och guld; [2] i Karlamagnussagan bjuder
han honom Konstantinopel och sin egen underkastelse; [3]
hos Saxo vad han önskar [4]. Svaret är överallt detsamma.
Karl den store och Erik Ejegod vägra att mottaga jordiska
ägodelar; de begära i stället reliker. De erhålla dem, och
bland de reliker de mottaga figurerar både i berättelserna
om Karl den store och om Erik Ejegod en del av det heliga
korset. Denna rad av överensstämmelser kan icke vara
tillfällig; motiven hos Saxo måste stamma från Karl den
storeslegenderna. Snarast med någon kyrklig exempelsamling eller
något historiskt kompendieverk som mellanled torde de
ha överflyttats från Karl den store till Erik Ejegod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>