Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi känna från utdragen ur Robert av Elys legend; den kan
sammanfattas på följande sätt. Knut, som inbjudits till den
kungliga julfesten i Roskilde, beger sig dit trots sin hustrus
varning. »Den rättfärdige mannen tänkte i sitt hjärtas oskuld,
att han kunde resa med trygghet». »Men Magnus, åt vilken
han alltför tryggt anförtrodde sig, tänkte dag och natt på
huru han skulle kunna döda den oskyldige mannen.» Henrik
Skadelår, Ubbe jarl, Hakon Nordmand och till en början
även Hakon Skåning slöto sig till honom och ingingo en
sammansvärjning; de sammansvurne, tillägger Ordinalet, lågo
ned vid sina underhandlingar, för att de vid en eventuell
anklagelse skulle kunna gå ed på, att de varken gående, sittande
eller stående varit närvarande, när planerna smiddes mot
Knut. Vid själva förräderiet är Magnus den ledande. Under
förevändning att han tänker gå på pilgrimsfärd söker han
»den helige hertigens» råd om sitt uppdiktade pilgrimslöfte
och utber sig ett enskilt möte på en avsides plats. Knut
går in härpå och ett avtal träffas. Efter festligheternas slut
förlägger Magnus sina män i bakhåll och sänder därefter en
budbärare till Knut med uppfordran, att han skall uppfylla
sitt löfte. Trots en andra varning från sin fränka Cecilia, i
vars hus han tillbragt natten, skyndar Knut vapenlös själv
tredje till mötesplatsen. Varningar äro i sägner nästan
regelbundet tre. Så även här. Magnus’ budbärare giver »den
helige mannen» den tredje varningen genom att under vägen
till mötesplatsen tre gånger sjunga en sång om frändesvek.
»Men Knuts ärliga hjärta kan icke nära den minsta stänk
av misstanke om trolöshet», och han tillbakavisar även den
tredje varningen. På den överenskomna platsen är Magnus
Knut till mötes. Knut möter sin frände med glad uppsyn,
rent samvete och trofast sinne; Magnus åter hälsar den
trofaste, vänsälle och rättfärdige mannen med skändligt tal,
omfamnar honom med sina vanhelgade armar och gör sig
genom fredskyss delaktig i förrädaren Judas svek.
Liturgiförfattaren låter ett med bibliska vändningar och talesätt
starkt späckat samtal utspinna sig. Knut upptäcker, att
hycklaren hemligt bär brynja under dräkten; Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
