Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
danskarnas och vendernas förhållande till varandra vid denna
tid samt om venderhövdingen Niclots död. Venderna
härjade enligt honom utan avbrott på Danmark; när därför
hertig Henrik, innan han på kejsarens bud begav sig till
belägringen av Milano 1159, kallat Valdemar till en
sammankomst och slutit vänskap med honom, lovade Valdemar
hertigen mer än tusen mark mot att han skaffade honom fred
för venderna. Hertigen befallde venderna att hålla fred med
danskarna, berättar Helmold, men venderna kränkte freden,
och efter klagomål från Valdemar över den skada venderna
tillfogat honom kom det efter hertig Henriks återkomst från
Milano till krig mellan honom och venderhövdingen Niclot.
Kriget fördes i trakten av den senares stad Wurle och
såsom en av huvudhändelserna i detsamma skildrar Helmold
Niclots död. Från Wurle, berättar han, drogo venderna
dagligen ut på rekognosceringar och nedhöggo från bakhåll
oförsiktiga tyskar. På ett strövtåg, som Niclots söner företogo
mot tyskarna, dödade de några män, som dragit ut för att
proviantera, men tyskarna satte efter venderna, och logo
många av dem tillfånga. Niclot själv drog därefter ut och
lade sig i bakhåll i närheten av tyskarnas här; svenner, som
lämnat lägret för att samla foder kommo nära försåtet.
Bland dem befunno sig emellertid också sextio krigare, alla
med harnesk under tröjan, och då Niclot, som icke märkte
detta, sprängde in bland dem för att genomborra en av dem,
träffade hans lans harnesket, slant och bröts. När han
därefter ville återvända till de sina, blev han omringad och
dödad. Hans huvud igenkändes och bars därefter omkring
i lägret [1].
Knytlingasagan och Helmold stå i rak strid med
varandra och äga ingen som helst beröringspunkt i dessa
skildringar av danskarna och venderna och av venderhövdingen
Niclots död. Vänder man sig från dem till Saxo framträder
ett säreget förhällande.
Saxo börjar liksom Helmold sin framställning med att
omtala överenskommelsen mellan hertig Henrik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
