Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hans gärning är emellertid kort och objektivt hållen
och går icke ut över rikshistorien i egentligaste mening. I
densamma saknas den mängd av till Absalon knutna
berättelser, anekdoter och yttranden, den ingående
detaljkännedom och den rent personliga färg, vilka i så hög grad sätta
sin prägel på Saxos framställning, att denna helt igenom
kunnat uppfattas som Absalons egna memoirer. Långt
mindre är sagans kännedom om Hvidesläktens övriga
medlemmar; den nämner namnen på åtskilliga av dem, men
lämnar utom namnen endast korta notiser. Mest känner den
om Esbern Snare, men dess uppgifter äro även 0111 honom
ytterligt få. Den omnämner, att han efter blodgillet i
Ro-skilde erbjöd Valdemar och Absalon sin hjälp och
förskaffade dem skepp till flykt, att han innan slaget på
Grade-heden företog en rekognoscering och till Valdemar
inberättade var Sven befann sig; vidare angiver den Esbern såsom
deltagare i trenne krigståg, men den enda uppgift den
härvid lämnar 0111 honom utöver namnet är, alt hertig Bogislav
på det sista av dessa krigståg använde honom såsom
mellanhand vid en underhandling med Valdemar och Absalon ’).
Knvtlingasagans magra och enstaka notiser 0111 Hviderna
tillhöra likaväl som dess berättelser om Absalon ett stoff av
rent rikshistorisk natur. Helt annorlunda hos Saxo.
Berättelserna om Hviderna, liksom de om Absalon, välla i en
oavbruten ström fram genom hans verk; omständligt och in
i obetydliga detaljer skildra de Hvidernas bedrifter, deras
visdom i rådslag och tapperhet i krig. Släktens
medlemmar skjutas, understundom måttlöst förhärligade, fram på
främsta planet av dansk historia; Absalon tränger Valdemar
i skuggan, han och Hvidesläkten mången gång själva det
danska riket. Det är, såsom allmänt erkänts, släktens egen
tradition, icke en rikshistorisk, Saxo giver.
En berättelse sådan som den för de båda källorna <»e-
o
mensamma om Esberns rekognoscering innan slaget på
Gradeheden lämnar en illustration på skillnaden mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
