Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna i alla detaljer vunnit tillämpning vid
ärkebiskopsslottet ’). Men grundvalen för densamma, de båda
påvebreven och de föreskrifter för besättandet av ärkestolen påven
lämnar i det ena av dem. liar aldrig varit underkastad någon
undersökning.
I första hand gäller det vid en dvlik undersökning atl
o o
tillse, huruvida Saxos påvebrev stå i överensstämmelse med
sin tids kanoniska rätt och härskande praxis vid
biskops-tillsättningar 2).
Den kanoniska rätten, sådan denna utvecklat sig under
den äldre medeltiden, lade själva biskopsvalet i händerna på
en valförsamling bestående av populus och clerus; till
ele-rus hörde domkyrkans prästerskap, stiftets andlige i större
eller mindre antal och representanter för klostren; till
populus företrädesvis världslige stormän, biskopskyrkans
vas-saler och stiftsstadens borgerskap. För avhållandet av valet
erfordrades konungens medgivande; det leddes av en av honom
och metropoliten utsedd visitator och resultatet av detsamma
var underkastat konungens prövning. Stadfäste han det,
hade den valde att avlägga trohetsed till honom och mottog
därefter av honom administrationen av del till stiftet
hörande godset, varjämte konungen utfärdade tillstånd för
metropoliten att konsekrera den nye biskopen. Det inflytande,
som tillkom påven, var inskränkt till atl vid ett
ärkebiskops-val den nye ärkebiskopen efter sin konsekration till honom
avlade ett löfte om trohet mot kyrkans canones och
påvarnas dekretaler, samt till alt påven efter godkännandet av
detta med översändandet av palliet meddelade sin
konfirmation.
Enligt den påvliga doktrinen tillhörde väl all valrätt
liksom lagstiftnings- och domsrätt påven, men påvarna tänkte
’) Holberg, I.., Kirkc og Len, II.
Af den rika litteraturen om biskopsval och därmed samhörande
förhållanden ha för den följande framställningen i första hand använts: Imhart
de la Tour, Les élections episcopales tians 1’église de France du IX:e siéele au
Xll:e siccle. Paris 1890, samt Hinschius, Kirclienrecht II, 512.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
