Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
driva sin vilja gentemot skåningarna, men att den
kungliga utnämningen även kunde nå sitl mål visa båda
källornas uppgifter om huru Riko blev biskop i Roskilde. l)e
torde nämligen i detta hänseende böra tolkas som icke
divergerande, då en usurpation av Riko ensam, trots icke
blott klerkernas utan även lekmännens protester, väl knappast
är tänkbar utan konungens ingripande.
Ett med Saxos skildring av striden om archiepiskopatet
likartat fall inträffade ungefär samtidigt vid besättandet av
den efter Riko lediga biskopsstolen i Slesvig. Erik Lam
utsåg Herman till biskop därstädes (a quo (Erico) post
pau-lulum condonatus est episcopali fastigio, cuius sedis est vulgo
Sleswich nuncupatio), men lyckades icke få honom erkänd
gentemot en infödd, av innevånarna i Slesvig vald biskop 1).
Dessa knapphändiga upplysningar visa, att om ock
sedan 1130:talet valförsamlingar bestående av prästerskap och
lekmän existerat vid biskopstillsättningar, valet dock ännu
ej varit fritt, utan konungamakten fortfarande gjort anspråk
på att vid dem vara den avgörande faktorn och även
utövat en direkt utnämningsrätt. Den gregorianska
reformrörelsen har icke nått till genombrott i Danmark.
Vid det första biskopsval, som möter under Valdemar
I:s tid äro förhållandena till synes helt förändrade. Efter
biskop Askers i Roskilde död, berättar Saxo, kunde
prästerskap och lekmän icke enas vid valet av hans efterträdare.
Samtidigt utbröt oroligheter i Roskilde, vid vilka
roskilde-borna även förgrepo sig på den kunglige myntmästaren och
plundrade hans gård och gods. Valdemar ryckte med
anledning därav med krigsmakt mot Roskilde, men lät genom
roskildebornas föreställningar och en penningsumma beveka
sig till att skona staden. Strax därfter drog han huld och
blid in i Roskilde, säger Saxo, och begav sig till kanikernas
gård vid Trefaldighetskyrkan för att giva sin stadfästelse åt
deras biskopsval. Fastän han, fortsätter Saxo, syntes kunna
Annales Rodenses. M. G. SS. XVI, 798. Dipl. Arne-Magn. I, 7. Jfr.
Danske Magazin, IV: 2, 337, 341.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
