Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar honom att iföra sig insignierna på den ärkebiskopliga
värdighet Herren själv tillbjöde honom och icke kränka
kyrkans majestät genom att visa en ringaktning för detsamma,
som man aldrig hört maken till. Absalon endast appellerade
till påven, så snart han kunde komma till orda; han gav
därmed sin vägran det kraftigaste skydd, just i det ögonblick
man trodde, att han skulle foga sig. När mässan var till
ända, uppdrog Eskil åt Absalon att lysa välsignelsen; han
menade, att denne genom en usurpatorisk handling som
denna skulle kunna anses ha givit sitt bifall till valet. Men
planen misslyckades. Och lika litet förmådde Eskil senare i
sin sovkammare genom sina böner, knäfall och tårar.
Absalon vägrade också att mottaga trohetseden av de
ärkebiskopliga ryttarna, som Eskil lät rida fram, och icke heller
böjdes hans ståndaktighet, då Eskil visade honom de
kostbarheter, han ville skänka kyrkan. Han hade motstått de
tidigare frestelserna, säger Saxo, och han motstod också
denna; han hade trampat under fotterna ärans lockelser, och
han dukade icke heller under för vinningslystnadens.
Det är till denna del av Saxos skildring av
ärkebiskopsskiftet, som det vetenskapliga intresset huvudsakligen anknutit
sig. Genom olika hypoteser har man sökt förklara Absalons
motvilja att mottaga ärkebiskopsvärdigheten och funnit
anledningen därtill såväl i släktintressen som i de rådande
kyrkliga och politiska förhållandena. Synpunkterna äro
fullständigt främmande för wSaxo själv. Han känner endast rent
personliga motiv; Absalons känsla av egen ovärdighet och
hans kärlek till Roskildestiftet, men till gengäld har hans
berättelse vid skildringen av dem fått en rent monumental
prägel ’).
1) Under fullt erkännande av riktigheten av själva det av Saxo
skildrade yttre händelseförloppet, har Paludan-Muller först sökt ställa
ärkebiskopsskiftet i annan belysning än Saxo själv (To bema?rkninger etc. i Ny Kirkehist.
Samlinger 111, 425). Han finner förklaringen och den djupast liggande orsaken
till den underliga striden mellan de båda kyrkofurstarna — Eskils försök att
tvinga Absalon och dennes bestämda vägran — i att det i själva verket varit
en maktstrid mellan Danmarks mäktigaste adelssläkter, Svend Trundsens —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
