Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla, vill han resa ett nytt Hammershus, icke en medeltida
fästning eller en efterapning av en sådan, som blott bleve ett
förfalskat museumsföremål, utan byggnader, som vore barn av
nutiden och lämpade för nutida bruk. Kyrkan vid den inre
slottsgården vill han återuppföra och i flertalet andra
byggnader å samma plats inreda bostäder för landets konung och
hans hov, slottsfogde och kaplan; på stallets och kasernens
grundvalar resa ett hus för obemedlade konstnärer, geologer
och botanici, som önska att studera Bornholms natur.
Magasinsbyggnaden tänker sig Borch förvandlad till festlokaler. Det
stora centraltornet, Manteltornet, från början, efter allt att döma,
en skapelse av ärkebiskop Jakob Erlandsen, och det s. k.
Ul-felds torn, säger han, äro i verkligheten icke värre medtagna
än de skulle vara, om de för en månad sedan härjats av
eldsvåda. Träverket är förstört, men, tillägger Borch, yttermurarne,
tack vare ett omsiktsfullt underhåll, förträffligt i stånd med hela
och goda murramar kring fönster och dörrar. I det återställda
inre av Manteltornet, vilket han, tvärtemot vad de äldsta
uppgifterna ha att meddela därom, överst vill avsluta med en
tinnkrans, föreslår han inrättandet av bostäder för olika
än-mål, ett slags kaserner med gratislogi. Murarne kring den
egentliga slottsplatsen vill han ånyo uppföra till viss höjd och
delvis »restaurera». För de många, säger han, som icke ha
kännedom om forntida befästningsanläggningar, skulle det vara
av största intresse att på detta sätt stifta bekantskap med dessa
förhållanden.
De , synpunkter, för vilka Borch i här refererade uppsats
gör sig till talman, diflerera på så gott som alla punkter från
de principer, som från det danska Nationalmuseets sida varit
de ledande vid tillvaratagandet av Hammershus’ ruiner.
Principerna, »restaureringsprinciperna», ha här varit att bevara det
bestående och följa de spår, som finnas, utan att godtyckligt
foga något nytt till av egen fri fantasi. Den som för museets
räkning i ett trettiotal år lett arbetena å Hammershus har varit
Peter Hauberg. I en liten skrift: »/vy/. Bygningsinspektör M.
Borchs Plan om Gjenopforelsen af Hammershus», utgiven av
Nationalföreningen »Bornholm», har han skyndat att bemöta de
gjorda uttalandena.
I fråga om den förutsättning, på hvilken Borch bygger sin
framställning, det gamla murverkets skröplighet, dess
ovillkorliga försvinnande och förvandling förr eller senare i ett nytt,
gör Hauberg gällande, alt murverket överallt på Hammershus
är till sin kärna solitt och gott och att den vttre beklädnaden
med granit, som på åtskilliga ställen, men blott undantagsvis i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
