Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I en kort före sin död skriven avhandling »Zur Kritik
dänischer Geschichtsquellen« i Neues Archiv der Gesellschaft fur
ältere deutsche Geschichtskunde XII fäste Georg Waitz
uppmärksamheten på den handskrift av Sven Agesens verk, som Codex
Arnaemagmeanus ,‘53 4:to innehåller. Handskriften är skriven
av Claus Christophersen Lyskander och var redan känd av
Langehek, men av honom hetraktad som mindervärdig och
icke använd för upplagan i Scriptores rerum danicarum. Till
grund o för denna har Langehek i stället lagt den upplaga av
Sven Agesens skrifter, som Stephanius 1642 utgivit efter en redan
på Langeheks tid förlorad pergamentshandskrift, vilken tillhört
Universitetsbiblioteket i Köpenhamn. Handskriften i Codex
Arnsemagnseanus vimlar också, som Waitz framhåller, av fel;
avskrivaren har ofta uppenbarligen icke kunnat läsa originalet,
utelämnat ord eller återgivit dem i vanställd form; satser
eller stora delar av satser saknas stundom och några ställen
äro så korrumperade, att det knappast varit möjligt att med
säkerhet förstå orden eller ens meningen. Det oaktat stod
det emellertid för Waitz utom tvivel, att den
arnaimagnaean-ska handskriften i det stora hela måste anses som den
ur-sprungligare; han fann den innehålla uttryck och vändningar
av en långt ålderdomligare och ursprungligare karaktär än
dem som möta i Stephanius’ upplaga, och framhöll därjemte,
att de båda texterna stundom visade djupgående olikheter. Det
var också Waitz’ avsikt att lägga den arnaemagnaeanska
handskriften till grund för den nya upplaga av Sven Agesens
krönika, som han förberedde för Monumenta Germanise historica.
Planen kom emellertid icke att fullföljas. När efter Waitz’ död
utgivandet av de danska historiska källorna i Monumenta
upp-dragits åt Holder-Egger, underkastade denne handskriften en
förnyad kritik i en avhandling i Neues Archiv XIV. Den ledde
till ett resultat rakt motsatt Waitz’. Holder-Egger erkände
visserligen, att den arnaemagnaeanska handskriften, som Waitz
framhållit, på åtskilliga ställen erbjuder läsarter, som förefalla
ursprungligare än motsvarande i Stephanius’ text, men längre
ville han icke följa Waitz. Den arnaemagnaeanska handskriften
med sin brist på sammanhang, sina många fel och
meningslösheter stod i det stora hela för Holder-Egger som ett
monstrum av en handskrift. Han går så långt i sin förkastelsedom,
att han säger om en del av densamma, att när man läser den,
är det som hörde man en hel här av tusentals narrar. Som
svar på frågan huru den tillkommit hävdar han, att den
fullständigt ovetande och i paleograli totalt okunnige avskrivaren
haft framför sig en alltigenom glosserad kodex och än avskrivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
