Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Hugo under 1840-talet. Deltagande i politiken. Öfvergång till de liberala idéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
VICTOR HUGO.
omloppet... Ja, vi känna eder, som kalla eder det
katolska partiet och äro det jesuitiska. I hafven länge nog
försökt att sätta en munkafle på människoanden. Och I
viljen vara herrar öfver undervisningen. Det gifves icke
en skald, icke en skriftställare, icke en filosof, icke en
tänkare, som gillas af eder. Och allt som blifvit skrifvet
funnet, drömt, bevisat, upplyst, tänkt af snillena, släktenas
arf från sekel till sekel, förkastas af eder... Men I
kännen då icke den tids väsen, hvari I lefven. I kasten
äran, tanken, intelligensen, framåtskridandet, framtiden till
marken och sägen: “Det är nog, låtom oss icke gå
längre, låtom oss stanna!“ Och sen I då icke, att allt
går och kommer, rör sig, tillväxer, förvandlas och förnyar
sig omkring eder, öfver eder, under eder! Nåväl, jag
upprepar det med djup smärta, jag som hatar
omstörtningar, jag förbereder eder med döden i själen på, att om
I icke viljen framåtskridandet, skolen I få revolutionerna!
De män, som äro nog dåraktiga att säga: “Mänskligheten
skall icke gå framåt“, dem svarar Gud med att låta
jorden darra.
Han talade en annan gång mot en strängare form af
straff för politiska förbrytelser: Gudsmänniskan
afskaffade dödsstraffet, på samma gång han undergick det
själf, emedan han med sin död ådagalade, att den
dåraktiga mänskliga rättvisan kunde träffa mera än ett
oskyldigt hufvud, att den kunde träffa ett gudomligt.
I den ljusskygga kammaren genomfördes det ena
reaktionära lagförslaget efter det andra. Man inskränkte
den nyss genomförda allmänna rösträtten. Hugo talade
mot inskränkningen. Man lade hinder i vägen för
prässfriheten. Hugo tog eldigt dess försvar. Och att hans tal,
äfven om de för tillfället ingenting kunde uträtta, dock
voro generande för det makthafvande partiet bevisas af de
oupphörliga larmande afbrott, som hälsade alla hans
anföranden. Då Hugo kort efter talet för prässfriheten hållit
en oration vid författaren Balzacs begrafning, så blef han
vid affärden föremål för den lifligaste hyllning af en mängd
arbetare, som samlat sig för att närvara vid Balzacs
jordafärd och deltaga i sorgen öfver den store
skriftställarens död.
I juli 1851 behandlades i lagstiftande församlingen
ett förslag till en förändring af författningen, hvarmed af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
