Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Jersey och Guernsey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERSEY OCH GUERNSEY.
33
för några fenier. Det är möjligt, att hans ord den gången
bidrogo till att bevara deras lif. Han yttrade också sin
varma medkänsla för de nationella enhetssträfvandena i
Italien. Men på samma gång betonar han den
internationella samhörigheten mellan folkklasser och inträssen i olika
länder: “Må muschiken *), fellahn**), proletären, parian ***),
den sålde negern, den förtryckte hvite, må alla hoppas!
Alla kedjor bilda tillsammans ett enda nät. De äro alla
fästa vid hvarandra; när en blifvit bruten, gå maskorna
upp. Å andra sidan äro äfven despotismerna solidariska.
Påfven är mera bror till sultanen än han tror.“
Under tiden fortsatte Hugo sin literära värksamhet
med oförminskade krafter. Bland annat fullbordade han
nu en längesedan påbörjad roman, som 1862 utkom på
samma dag i Paris, Bryssel, London, Newyork, Madrid,
Berlin, Petersburg och Turin. Det var Samhällets
olycksbarn, till omfånget hans största arbete. Hufvudpersonen
i boken är Jean Valjean, en galerslaf, som omvänder sig
och blir en ny människa af oförvitlig dygd, en hjälte och
en martyr. Kring denne grupperas en mängd andra
personer och skildringar, hvilka senare understundom stå i
ett tämligen löst förhållande till hufvudhandlingen. Men
hvad som håller det hela tillsammans, är den genomgående
afsikten att på ett allsidigt sätt belysa de sociala
missförhållandena. Hugo skildrar fattigdomens och
prostitutionens gräsligheter, den juridiska lagens oresonliga
stränghet, fångvårdens grymhet, det skyddslösa barnets lidanden,
korteligen alla de utstöttas och förtrycktas bittra lott i
samhället. Det är ett människokärlekens evangelium Hugo
velat skrifva.
Hugo var, då denna bok utkom, 60 år, och hans
ryktbarhet nådde genom densamma sin höjdpunkt. Hans
storhet som skald var oomtvistad, hans fajd mot Napoleon
hade gjort honom till de politiska frihetsideernas främste
man, och ändtligen blef han nu också de sociala och
filantropiska nutidstankarnas målsman. De literära värk, han
sedan fullbordade, kunde icke öka hans ära, i synnerhet
som de endast styckvis höjde sig till de äldre
mästervärkens nivå. Så är förhållandet med de båda romanerna
*) Muschik, rysk bonde.
**) Fellah, egyptisk bonde.
***) Paria, indisk samhällsklass, ur samhället utstött person.
3. Verdandis småskrifter. 90.
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
