Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastor Wattmans julklapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Bränvin? ...
— Ja, visst dricker du bränvin, neka inte, här har
jag bevis, dundrade hon nu med kvicknande mod och
pekade på tillbringaren,
— Bränvin? repeterade pastorn med händerna
hopknäppta på magen.
— Ja, bränvin ... annat kan du inte säga, ty du
kan inte försvara dig, det märks nog.
Nu luktade pastorn på innehållet i tillbringaren.
Därpå stod han en lång stund mol stilla och stirrade
förvånad på sin fru.
— Se, hvilken skådespelare, tänkte hon ... o, det
är förfärligt! ... och tårarna runno utför hennes kinder.
Nu fick pastorn mål i mun:
— Det var det gemenaste skurkstreck, jag
någonsin sett, utbrast han ... Och så till på köpet skickar
mig den skälmen ett så menlöst bref ...
— Hvad är det för en historia du nu spinner
ihop? interfolierade frun.
— Han har nog på detta sätt velat hämnas på
mig för de skrapor jag gaf honom med anledning af hans
kyrkobesök ... fortfor pastorn.
— Är du verkligen så drucken? sporde frun.
— De ha nog repartiserat, han och hans intimaste
vänner, ty på annat sätt kan jag icke förklara, hur han
haft råd att skicka hit en hel ankare.
Pastorn, som under sin monolog gått tankspridd
och harmsen af och an, förklarade nu i lugnaste ton
för sin kära hälft, hur saken, enligt hans mening,
hängde ihop. Då han slutat därmed, steg frun upp och
omfamnade honom, utbristande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
