- Project Runeberg -  Hundrade minnen från Österbotten / Tredje delen /
5

(1844-1845) [MARC] Author: Sara Wacklin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En enlevering i Österbotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej till genom en vägran, som väl stundom, bruka-
des, men aldrig antogs. Han fick ut sin rättighet,
till de äldre gästernas fröjd och hans kamraters
afund. Hänryckt af sin lycka, tryckte han derefter
tre tacksamma kyssar på den rodnande flickans
sköna, hand, under det han i sitt hjerta redan svör;
»denna hand, eller ingens.»
Efter denna dag hade några veckor förflutit,
utan att vår borgmästare- återsett den unga sor°-~
klädda. Han var allas älskling och förgudad af d e
unga damer, som han hedrade med sin uppmärksamhet
e 1er med en dans. De voro alltid de fulaste, och
at de andra kavaljererna derföre öfversedda. Man
prisade ständigt hans vett och goda bjerta. Huru
skulle sadant da ej fägna den under sorgetiden
Iran glada sällskaper skiljda Maria? Ty hon bar
ännu sorg och saknade den ömmaste moder, hvil-
ken redan öfver ett-är hvilat i grafven.
En dag tillsade fadren henne att aflägga sin
sorgdrägt och att på aftonen följa honom i säll-
skap, der ungdomen fick roa sig med dans och
ekar. Hon lydde honom gerna, utan att veta om
ennes bila hjertklappning härvid uppkom af för-
lägenhet. eller af glädje.
Nu måste hon kläda sig enligt bruket. Hon
,’ar e n nYli’ caiacoklädning af fin kammarduk, med
langt hf qch små skörten bak. Ett band af äkta
Per Prydde halsen, och en alldeles ny uppsatt
mossa af de finaste silkesblonder, med krusade vin-
gar vid öronen och hängande cornetter bakom
satt pä den pudrade tupén. I bvad drägt man
sag Maria var hon alllid skön; men i dag hördes
ett sorl af beundran vid hennes inträde i balrum-
™et Lätt som en sefir framsväfvade hon, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:12:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hundrade/3/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free