Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En enlevering i Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
jag den afklädda herrn helt lätt, gned och strök
honom, hällde derefter ett ämbar iskallt vatten öf-
ver honom, tog honom ned frqn lafven-och sköljde
honom med ännu ett par sIii IVor vatten. Dä fö rst
började han pä att tå lif, att sparka, och ropa: hu!
hu! hu! Det hjelpte likväl inte. Ännu fick han
ett ämbar till, eftersom det gjort sä god verkan.
Sedan lindade jag honom i ett lakan, med en skinn-
fäll och ylletäcken omkring, och så buro vi in
honom uti en varm säng, der han genast insom-
nade, innan jag hann gifva honom en kopp kaffe-
punsch, som skulle., gjor t honom rätt godt.»
Detta berättade gumman helt sakta för sin dot-
ter, och tillade, skrattande: »Ei se mies paljon
löylyä kestänyt.» *)
Maria hade äfven insomnat sött och tungt,
sedan det lyckats den beskedliga Stinas och Lisas
bemödanden att fä henne till full sansning. Nu
pysslade Lisa äter med sin kaffepanna derute: och
Stina sväfvade i strumpfötterna tyst och nöjd som
en örn mor omkring sitt sjuka barn hvilket fatt
ro undan plågorna.
Men Lisa fick ingen ro, ehuru hon var om-
klädd och hade tröstat sig med sju koppar varmt
ocli starkt kaffe och uppsnusat halfva dosan »det
sista af hennes egen fabrik der hemma», som hon
malt, af hemväxta tobaksblad, med en läng qvast—
käpp uti en träkopp, och sedan väl kryddat med
krusmynta och stinkspiritus. Hon suckade och
andades bort isskorpan ifrån den lilla fönsterrutan,
för att kika efter S., som dröjde så länge i den
kalla nattkylan. Alla karlar hade dock skyndat ur
*) Den karlen tâlte ej mycken hetta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
