Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. G. H. Mellins föräldrar och barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
sin belsa och sina krafter, under det hon sökte
alt glömma livad hon lidit genom krigets gräslig-
heten En ny -välsignelse begynte nu äter blom-
stra i deras hus, sä att de främmande, hvilka här
besökte dem, sade sig »aldrig hafva sett en gla-
dare och trefligare liten prestgård». Äfven famil-
jen hade ökats med Ivenne barn.
Icke fullt fem lyckliga år räknade kyrkoherde
Mellin att han framlefvat i Thun, dä han häftigt
insjuknade och kort derefter nedlades i grafven,
saknad och begråten äfven här af sin församling
och de fa vänner, som inom denna tid rätt lärt
känna honom.
Men förgäfves vore att beskrifva hans efter—
lemnade makas sorg. Der stod nu den tröstlösa
enkan ensam vid sin älskade makes stoft, omgif—
ven blott af sina gråtande faderlösa barn, pâ en
främmande ort, skiljd från slägt och vänner.
Den sä Mrdt pröfvade enkans själs- och
kroppskrafter dukade under för hennes djupa smärta.
Dödligt insjuknade äfven modern Lill de fem små
faderlösa. Brinnande voro det snart bristande rno-
dershjertats böner till försynen för de späda bar-
nen, hvilka skulle lemnas att utan föräldravård
inträda i en sorgfull och farlig verld.
I synnerhet det yngsta barnet, en dotter,
blott några månader gammal, låg med ömt bekym-
mer pä modershjertat. Men Gud hörde den dö -
endes böner. Han sände ädla ehuru främmande
menniskor, hvilka kommo för att antaga sig hvar
sitt af de små som fosterbarn. Endast den äldste
gossen återstod ännu och fästade med bekymmer
den förklarades ande vid jorden, ehuru sann för-
Hundradc Minnen. ’D. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
