Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kryddor. Av Nanna Lundh-Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yppiga fuktiga bergsskogarna i V. Indiska halvön på
Mala-barkusten. Den liknar vår vass och har en underjordisk
rotstock, från vilken ett 30-tal långa, tunna stjälkar växa
upp, och på dessa sitta blommorna gruppvis. Frukten sitter
under kalken och är rundat trekantig, innehållande ett
tjugutal bruna, hårda frön, — vår kardemumma. Frukterna
avplockas för hand, torkas, blekas ibland för utseendets skull
och äro så en färdig handelsvara. Dess betydelse är inte
så stor och har ej heller varit så. Huvudsakligen användes
den som brödkrydda och till vin och glögg.
När man talar om musköten, tror säkert lite var, att
muskotblomman är blomman och muskotnöten frukten av en
och samma växt. Men det är ett stort misstag. Musköten
kommer från ett högt träd, Myristica fragrans, till utseende
och växtsätt likt våra päronträd. Det är tvåbyggare, och
man beräknar, att ett hanträd är tillräckligt för befruktning
av 20 honträd. Efter befruktningen utväxer fruktämnet
till en frukt, som liknar våra päron. Diksom persikor
och plommon ha frukterna på ena sidan en långsgående
fåra. Vid mognaden öppnar sig denna fåra och blottar
det ensamma fröet. Detta är stort som ett duvägg och
omgives av ett köttigt, nätlikt, från basen av fröet
uppväxande hylle, s. k. fröhylle, här kallat muskotblomma.
Som färskt är det karmosinrött, torkat gulbrunt. På fröets,
muskotnötens, yta synas intrycken därav.
När frukterna nedplockats, avlägsnas först fruktköttet.
Dels syltas det in och fås i handeln även i Europa, dels
ätes det färskt på stället, dels åter kastas det ut på fälten
till gödning. Därefter avtages muskotblomman, som
torkas och pressas, och sedan torkas själva fröna över
svag eld, tills frökärnan lossat från skalet och skramlar
inne i det. Då uttagas frökärnorna, sorteras och tvättas
i en kalklösning, ett gammalt bruk, som avsåg att beröva
fröna deras groningsförmåga, ett påhitt av de snikna
holländarna, som ville hindra muskotodling utom deras
egna kolonier. Ty lika hänsynslöst, som de förforo vid
handeln med kanel och kryddnejlikor, förforo de med
musköten. Var skörden riklig, så att den inte gick åt till
det fastställda priset, lade man förrådet på lager, och blev
detta för stort, brände man upp det. Billigt fick ingen sälja.
En fransman, Beaumaré, berättar, att man den 10 juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
