Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - Bildstenar - Grekiska och gotiska sagostoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
diktning till sin form varit alldeles likartad med den äldsta
norska och isländska.
Om innehållet i denna diktning underrättas vi genom de BMstenar.
s. k. bildstenarna. Dylika finnas flera: Ramsundsberget och
Gökstenen i Södermanland, Dräfle- och Ramsjöstenarna i
Uppland, Ardrestenarna på Gottland, Ockelbostenen i Gästrik-
land m. fl.
Med all sannolikhet äro de här inhuggna figurerna kopior
av de tapeter eller bonader, med vilka man vid högtid-
ligare tillfällen behängde stugans väggar, och de kunna
således med en viss rätt jämföras med en senare tids “dala-
tapeter“. Men dessa återgiva den poetiska eller religiösa
föreställningsvärld, inom vilken dalabefolkningen rört sig,
och om en dylik värld vittna också bildstenarna. De flesta
behandla samma motiv, som i eddadikterna var det mest
populära, eller sagan om Sigurd Fafnesbane. En ristning,
på den stora Ardrestenen, återger en episod ur sagan om
den konstfärdige smeden Volund. Men andra bilder kunna
ej med säkerhet sägas återgå till några genom Eddan
kända dikter.
Det resultat, till vilket man med stöd av dessa fakta
kan komma, är således, att vikingatidens svenska dikt till tis*®o^go’
sin form varit väsentligen ensartad med den isländsk-norska,
och att innehållet i stort sett varit detsamma.
Men därmed få vi en mera enhetlig bild av vikingatidens
nordiska diktning. Vikingatiden i nordens historia var efter
allt att döma en tid av översvallande kraft. Trots de ständiga
striderna ökades folkstocken raskt, så raskt, att de ännu blott
sparsamt uppodlade delarna av landet icke kunde föda de
växande människomassorna. Följden blev därför en våldsam
emigrationsrörelse. Skara efter skara strömmade ut ur landet
för att söka nya boplatser, och så uppstodo de nordiska
koloniallanden, Danelagen i England, vikingarikena på de
brittiska öarna och på Irland, Normandiet, talrika kolonier
på den frisiska kusten och, kanske mest betydande, det
stora varjariska riket i Ryssland. Överallt i de nya landen
mottogo emigranterna starka kulturimpulser, vilka snart
fortplantade sig till det nordiska hemlandet. Och av icke
ringa betydelse var den nordiska folkblandningen i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
