Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Johannes Rudbeckius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han å den andra sidan ville, att den store Stagiriten skulle
vederläggas ej med bibelns auktoritet, utan med filosofiska
skäl. Jag känner — skrev han — “ingen auktoritet
över förnuftet, och det är förnuftet ensamt, som bör giva
och bestämma auktoriteten“.
I Tyskland samt i följd därav även i Sverige krympte
emellertid denna friska renässansfilosofi samman till ett
trångbröstat hat mot den antika kulturen, ej blott mot
Aristoteles. Redan vid Johan III:s universitet märka vi
de tidigaste spåren av denna ramism, men dess förste
betydande representant är Paulinus, vars ståndpunkt klarast
kommer fram i det stora under åren 1617 och 1630
utgivna arbetet Ethica Christiana. Tanken i detta och i
hans andra skrifter är, att alla vetenskaper blott hava
betydelse i den mån de tjäna teologien, och han ger där
ofta luft åt ett fullkomligt obehärskat hat ej blott mot
Aristoteles, utan mot filosofien över huvud. Det
naturliga förnuftet hade enligt hans mening genom syndafallet
blivit så förmörkat, att det ej längre var av synnerligt
gagn för människan. Icke ens en ny reviderad
bibelöversättning ansåg han vara av nöden, ty bibeln var av Luther
så väl tolkad, “att alla fromma människor, som älska den
himmelska sanningen, ingenting vidare hava att med
avseende därpå önska och ej heller kunna eller böra önska
något“ — med andra ord: han hade i en annan form
kommit fram till medeltidens versio vulgata.
Men ehuru han således delade det senare 1500-talets
ovilja mot den fria forskningen, var han dock en nitisk
vän av folkupplysningen, och få hava kraftigare än han
verkat för denna och för prästbildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
