- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden /
87

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Universitetets återupprättande - Paulinus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regium i Stockholm, och när de drivits bort därifrån, började
de att locka de svenska studenterna över till det av dem
nygrundade jesuitseminariet i Braunsberg, som företrädesvis
var avsett för den nordiska missionen och där en
förträfflig, både teologisk och humanistisk undervisning
meddelades. Mot denna energiska propaganda gick det ej
an att blott sätta en slö renlärighet, och en bland
huvudpunkterna i Uppsala mötes program var därför
återupprättandet av det svenska universitetet, ehuru såsom ett
strängt renlärigt lutherskt prästseminarium, avsett att
motverka det jesuitiska giftet. Planen sattes i verket, och
universitetet återuppstod med tre teologiska och fyra
filosofiska professurer (i retorik, i fysik d. v. s. naturlära,
astronomi och matematik). Men anslagen voro otillräckliga,
och professorerna, uppfostrade under samtidens teologiska
gräl, voro med några få undantag ej danade för ett
framgångsrikt universitetsarbete.

Först sedan Gustav Adolf genom sin storslagna donation
av de gustavianska arvegodsen lagt en trygg ekonomisk
grund för universitetet, fick detta någon större betydelse
för den svenska bildningen.

Paulinus.



Den ledande mannen under universitetets första tid var
Laurentius Paulinus Gothus, som själv räknade sig såsom
“ramist“, utan att varken han eller hans samtid insåg,
huru fjärran han i själva verket stod den store franske
tänkaren Petrus Ramus. Denne var en förbittrad fiende
till skolastiken och den aristoteliska logiken, och inom
språkstudiet fördömde han likaledes det själlösa
grammatikplugget, som han ville ersätta med läsning av de antika
författarne själva. Men just därför att han klarare än
andra trängt in i den antika kulturens väsen, insåg han
— vad den äldre humanismen aldrig förstått — den
djupgående skillnaden mellan antik och kristen världsåskådning,
och han var den förste humanist, som djärvt emanciperade
sig från antikens auktoritet. Såsom bildningens mål satte
han väl uppnåendet av de formella förtjänsterna hos
antiken, men innehållet i den nya tidens litteratur skulle
vara kristet, ej en reproduktion av antiken. Han
förkastade därför Aristoteles’ hedniska etik och metafysik, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free