Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Stockholms betydelse för litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormaktstiden.
Ungefär vid århundradets mitt, då Sverige genom den ] stocky
Westfaliska freden tryggats i sin stormaktsställning, börjar tydeisB för
en ny litteraturperiod. Denna kännetecknas väl framför turen,
allt genom de nya estetiska uppgifter, som nu för första
gången uppställas för dikten, men den betingas ock av
genomgripande förändringar på samhällslivets flesta om-
råden. Ett villkor för en mera utvecklad litterär verk-
samhet är onekligen en någorlunda koncentrerad publik
d. v. s. en folkrik stad med relativt bildade invånare.
Någon dylik hade Sverige förut ej haft. Vid Gustav Vasas
död torde Stockholm knappt hava haft mer än 5,000 in-
vånare, 1635 troligen blott 10,000 à 15,000, och de
flesta av dem voro illitterata småborgare; hovet var snarast
“ambulerande“ och flyttade från den ena kungsgården till
den andra, adeln bodde mest på sina gods, och något
ämbetsmannastånd fanns ännu ej. Men med en dylik
publik kunde man på sin höjd hava avsättning för bön-
böcker, almanackor o. d.
Under förmyndarregeringen ändrade huvudstaden emeller-
tid karaktär. Förvaltningens genomgripande omorganisation
skapade en talrik ämbetsmannaklass, bosatt i Stockholm,
som var och blev hovets residens, och dit flyttade även
adeln, som här uppförde en rad av ståtliga palats, byggda
för tyskt krigsbyte. Befolkningen ökades snabbt. 1663
uppgick invånarantalet till 40,000 à 45,000, en då be-
tydande siffra, i det närmaste hälften av folkstocken i
Shakspere’s London, och med en så pass stor samt fram-
för allt av så olika element sammansatt publik var dock
en litteratur möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
