- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden /
104

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Litteraturen blir världslig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Littera-
turen blir
världslig.
104
De ledande, både såsom författare och publik, hade förut
varit prästerna. Nu blev det snarast ämbetsmännen. Några
av biskoparna såsom Spegel och Svedberg stå väl fort-
farande i förgrunden, men de flesta författare äro lekmän,
så nästan alla poeterna och även vetenskapsmännen. Men
detta gav litteraturen helt naturligt ett nytt skaplynne.
Undantager man de fåtaliga krönikorna, hade denna förut
varit nästan uteslutande religiös. Denna uppbyggelse-
litteratur fortfor väl, men man får nu det intrycket, att
den snarast vänder sig till den mindre bildade publiken,
är ett slags folklitteratur, under det att den verkligt be-
tydande litteraturen är världslig. Ortodoxien var visser-
ligen lika omedgörlig som förut, och i ofördragsamhet gav
den svenska staten icke efter för någon annan. Men
teologien och livet hade nu så småningom lösgjort sig
från varandra. Ingen antastade kyrkan och dess läro-
byggnad, och kyrkan å sin sida brydde sig ej om att oroa
världsmänniskorna.
Synvidden hade också blivit större. Förut hade vårt
land i andligt avseende knappt varit annat än en av-
lägset liggande tysk provins. Detta beroende av vårt
södra grannland fortfor väl även under stormaktstiden,
men mest inom teologien. Se vi däremot på litteraturen
i allmänhet, mottager denna impulser icke blott från Tysk-
land, utan ock från Holland, Italien och Frankrike — där-
emot relativt litet från Danmark, med vilket land för-
bindelserna i stort sett avbrötos genom Stockholms blod-
bad och sjuårskriget för att i någon större utsträckning
återknytas först med 1700-talet; och för denna tid var
detta knappast en förlust, ty under vår stormaktstid stod
Danmark fortfarande under det starka tyska inflytande,
från vilket vi delvis befriat oss. Ty stormaktstidens svenskar
voro ganska kosmopolitiska. De flesta till någon ålder
komna ädlingar hade tillbringat större delen av sin ung-
dom i det tyska kriget, till de yngres uppfostran hörde oftast
en längre utrikes resa, under vilken de vanligen åtföljdes
av någon ung ofrälse informator, som sedan kunde stiga
till höga ämbeten. Icke så sällan inskränktes väl studierna
till ridskolan i Saumur eller liknande anstalter, men de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free