Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Lucidor - Stiernhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
som i Sverige, ehuru först från och med stormaktstiden.
Under reformationsperioden, då man visserligen synes hava
druckit lika skarpt som under det nästa århundradet, be-
sjöng man däremot icke ruset, utan skrev på sin höjd
några salvelsefulla dikter mot dryckenskapen. Nu bröt
renässansens kraftiga sinnlighet lös, och denna, som i
södern framför allt yttrade sig i den erotiska poesien, rik-
tade sig i norden på den backanaliska. Den, som först
anslog denna ton, var Lucidor.
Samma kraftiga realism röjer sig ock i hans psalmer, i
den starka känsla för dödens hemskhet, som i dem kom-
mer fram och som vid första blicken kan synas föga
motiverad hos denne stackars poet, som livet givit så föga.
Denna realism röjer, att Lucidor, ehuru i det hela
stående på samma litterära ståndpunkt som Wivallius,
dock tillhör en senare tid, då även den illitterata bröl-
lops- och begravningspoesien redan påverkats av Stiernhielm
och den nya, mera märgfulla diktning, som av honom
skapats.
Den stora insatsen i vår litteraturhistoria göres av
Georg Stiernhielm, ty med honom får diktningen för
första gången sin egen inom poesien själv liggande uppgift.
Skalden skall nu åstadkomma ett konstverk, icke blott
skapa ett ögonblickets nöje eller tidsfördriv, icke i främsta
rummet söka verka för några moraliska eller religiösa idéer,
och våra äldre litteraturhistoriker, som vanligen började
sin framställning med Stiernhielm, hade därför icke så
orätt. Ty först med honom fingo vi en skönlitteratur i
egentlig mening.
Stiernhielm vände sig tämligen sent till diktkonsten.
Dödd 1598 utbildades han till ämbetsman, ägnade sig där-
jämte åt filosofiska, filologiska, matematiska och antikva-
riska studier, och det var först då han närmade sig fem-
tiotalet, som hans språkliga intressen och hans glödande
patriotism satte skaldens penna i hans hand. Långvarigt
blev hans uppehåll i diktens rike icke, och många voro ej
Stiern-
hielm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
