Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Författare, publik, press och censur - Censuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustav III respekterade under sina första regeringsår
den nya tryckfriheten och kunde även göra det, enär de
vilda frihetsorgierna under riksdagsväldets sista år
efterträtts av en tydligen uppriktig tillfredsställelse med
statsvälvningen och av förtjusning för konungens person. Men
den börjande regeringskritiken framkallade snart
inskränkningar i tryckfriheten. 1780 överflyttades ansvaret från
författaren till boktryckaren, varigenom denne gjordes till
ett slags censor över den förre, och 1785 bestämdes, att
intet dagblad fick utgivas utan privilegium. Men ehuru
den offentliga politiska diskussionen härigenom så gott som
omöjliggjordes, var det dock ej tal om att återuppliva det
gammalmodiga censorsämbetet.
Den stora reaktionen kom först med förmyndarregeringen.
Denna inleddes visserligen med en svamlande
tryckfrihetsförordning, författad av den oredige fantasten Reuterholm,
vilken här debuterade såsom en halvt jakobinsk
frihetsentusiast — dock för att mycket hastigt förvandlas till
jakobinsk despot. Redan samma år, 1792, började
inskränkningarna i tryckfriheten, som sedan med några månaders
mellanrum allt mera skärptes, så att redogörelserna för
utrikespolitiken till sist så gott som upphörde i pressen —
att nu ej tala om inrikespolitiken. Och i samma stil
fortsatte Gustav Adolf. Icke blott att det fria ordet
fullständigt undertrycktes; så gott som alla livsyttringar inom
litteraturen förkvävdes, och 1809 års revolution samt den
i dess spår följande tryckfrihetslagen kom därför såsom en
ren islossning efter den svenska vitterhetens kanske
svåraste fimbulvinter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
