Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Universitet, akademier och vittra sällskap
- Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Universitet, akademier och vittra sällskap.
Universiteten.
Orsaken, varför universiteten under 1700-talet hade så
litet att betyda för den allmänna bildningen, är lätt att
förstå. Från universitetshåll fann man den i tidens ytlighet, i
dess avsmak för en allvarlig och grundlig forskning; från den
motsatta sidan i universitetens egen efterblivenhet, i
studiernas opraktiska karaktär och i professorernas pedanteri.
Och båda torde hava haft rätt. Uppsala universitet, som
tillkommit under reformationstidens heta kamp mot
katolicismen, hade börjat såsom ett ultraortodoxt
prästseminarium. Under stormaktstiden hade väl periodens intresse för
den politiska bildningen även här och vid de andra nybildade
universiteten gjort sig gällande — professurerna i historia,
vältalighet och politik liksom ock exercitieinstitutionen äro
uttryck härför. Men däremot stodo universiteten alls icke
rustade att möta 1700-talets krav på en praktisk,
ekonomisk och naturvetenskaplig bildning. Medicinen och alla
naturvetenskaper — utom matematik och astronomi —
företräddes vid Uppsala universitet av två professurer, vilkas
innehavare för övrigt vid periodens början voro tämligen
avsigkomna; i Lund fanns t. o. m. ända till 1733 blott
en enda professur inom den medicinska fakulteten.
Att tillskapa nya platser var emellertid så gott som
omöjligt. Universitetets ekonomi vilade nästan uteslutande
på Gustav Adolfs donation, och då staten ansåg det ligga
alldeles utanför dess uppgift att anslå några medel till den
högre bildningen — i stort sett började dessa statsanslag
först under 1800-talets senare del — så funnos blott två
utvägar att skapa nya lärarplatser: att indraga redan
befintliga eller att minska lönerna för professorerna. Båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0023.html
