Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet, akademier och vittra sällskap - Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besparingar anslog nämligen det fattiga universitetet 1738
ej mindre än 17.000 daler kmt till inköp och inredning
av ett hus, och likaså inköptes 1752 ett annat till kemiskt
laboratorium — det nuvarande akademiska boktryckeriet
— mycket litet och oansenligt, men i vilket dock män som
J. G. Wallerius och T. Bergman fått arbeta.
Från staten kom aldrig ett kopparöre till universiteten.
Men däremot lade sig ständerna ej sällan i deras
angelägenheter på ett sätt, som var allt annat än gagnande,
även i rena befordringsfrågor, som naturligtvis avgjordes
efter partipolitiken. Karakteristiskt för ständernas
uppfattning av universiteten är den s. k.
uppfostringskommissionen, som skulle omgestalta hela undervisningen.
Bland dess femton medlemmar fick ingen enda professor
någon plats, och kommissionens utlåtande (1750) visar
också en ohöljd ringaktning för universiteten och deras
vetenskapliga verksamhet. Allt lägges an på den
praktiska nyttan, och universitetens syfte bestämmes blott till
utdanande av ämbetsmän. “Den första, förnämsta och
angelägnaste avsikten, varthän alla sådana värk ledas böra,
är denna: att där för riksstyrelsens särskilda grenar
skickliga ämnen av riksens ungdom måge tillredas, som efter
hand i de avgående ämbetsmäns och betjänters ställen
kunna sättas till de där förefallande viktiga göromål.
Härmed uteslutas väl icke de åtskilliga nyttiga
sidoavsikter (!), som här tillika pläga anföras, såsom vetenskapernas
tillväxt“ etc. I enlighet med denna tankegång ersattes den
gamla, fakultetsindelningen med en ny, i vilken bl. a.
läkarne fördes samman med militärer, lantmätare och
skeppsbyggare i en “matematisk fakultet“; ty medicinen “tyckes
väl så mycket mindre förtjäna en egen fakultet, som
tjänsterna där utan allt tvivel och jämväl utan det allmännas
olägenhet kunna till antalet vara de minsta.“
Uppsalakonsistoriet svarade förträffligt. Det medgav
vikten av ämbetsmannafrågan, men erinrade om, “att
därjämte även flera andra lika angelägna ändamål böra
iakttagas och befordras. Det är oförnekligt, att ej mindre
vetenskapernas än tjänstsökande ungdomens skötsel bör
räknas bland universitetens angelägna omsorger, om ej ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
