Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Universitet, akademier och vittra sällskap
- Universiteten
- Akademier
- Vetenskapssocieteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dylikt barbari, som medels studiers vanrykt fordom kom
att översvämma hela Europa, därsammastädes än en gång skall
finna ett tjänligt tillhåll“. Det, som för kommissionen
varit en “sidoavsikt“, var för konsistoriet huvudsaker, “uppå
vilkas ernående med all omsorg så mycket mera bör
arbetas, som desamma till en stor del innefatta fäderneslandets
välstånd och lycksalighet.“ Med en ironi, som troligen var
omedveten, påpekas till sist nödvändigheten att giva
studenterna en vetenskaplig bildning, då de i en framtid kunde
bliva — riksdagsmän.
Akademier.
Tanken i kommissionens utlåtande, som lyckligtvis aldrig
hade någon påföljd, var att förvandla universiteten till
praktiska ämbetsmannaskolor och överlämna vetenskaperna
åt de akademier, som nu vuxit upp och som enligt den
allmänna uppfattningen på 1700-talet såsom
vetenskapsinstitutioner trätt i universitetens ställe. I varje fall hade
dessa nu blivit de ledande eller kanske rättare: de
tongivande, ty så illa behandlade som universiteten än voro,
var det dock vid dem, som det bästa arbetet utfördes.
Dessa akademier äro ytterst karakteristiska för
1700-talet. I dem träffades ämbetsmän, industriidkare, köpmän,
ingeniörer, läkare, större egendomsägare och även enstaka
professorer för att meddela varandra sina praktiska “rön“
och diskutera därmed sammanhängande frågor. Deras
största betydelse ligger kanske däri, att de oerhört
utvidgade den vetenskapligt intresserade publiken inom landet,
men de hade även betydelse för vetenskapen själv, i det
att de för denna ställde verkligt praktiska uppgifter och
bröto med det gamla universitetspedanteriet.
Vetenskapssocieteten.
Vår äldsta akademi var dock en universitetsskanelse. I
regeln hade professorerna ej mycken tid övrig till
vetenskapliga sysselsättningar; så t. ex. gav den ende juris
professorn 1748 sex timmars daglig undervisning och hade
dessutom de ytterst betungande konsistoriegöromålen. Men
under olycksåret 1710 var universitetet i följd av pesten
så gott som stängt, och professorerna hade därför mera
ledighet. På förslag av Erik Benzelius sammanslöto sig
då några av dem till ett Collegium curiosorum, som en
gång i veckan skulle samlas i biblioteket för att samtala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0027.html
