Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet, akademier och vittra sällskap - Vetenskapsakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höpken och Bjelke, politiker, och en, Cederhjelm,
intresserad lantbrukare. Redan denna sammansättning tyder
på ett sällskap av i viss mån annan karaktär än
Vetenskapssocieteten. Denna hade i främsta rummet ett
vetenskapligt intresse, och ett av dess syften var att utgöra en
föreningslänk mellan Sveriges och utlandets lärde; dess
handlingar voro därför avfattade på den tidens
internationellt vetenskapliga språk, latinet. Vetenskapsakademien
ville däremot vända sig till en svensk publik för att
meddela denna de “rön“, som i ekonomiskt avseende voro
gagneliga, och dess handlingar voro därför avfattade på
svenska språket. Dess uppgift var således mera praktisk än
Vetenskapssocietetens, närmast, såsom Thore Fries med rätta
påpekar, densamma, som sedermera övertogs av
Lantbruksakademien. Man tänkte också en tid att kalla den
Ekonomiska Vetenskapssocieteten för att därigenom betona
dess från Uppsalasällskapets skilda karaktär. Det nya
samfundet skulle nämligen sprida kunskaper ej blott i
matematik och naturkunnighet, utan ock “i ekonomi, handel,
nyttiga konster och manufakturier“, och man vände sig
direkt mot 1600-talet samt utmönstrade därför sådana
vetenskaper och konster, som “dels äro foster av en
överglänsande kvick inbillning, dels hava, sin grund uti en
sagolik ålderdom, dels uti det fåfänga nöjet att se en osäker
samling av anor och sköldemärken genom otaliga målade
grenar sig utsprida.“
1741 erhöll Vetenskapsakademien kunglig stadfästelse
och hade det ekonomiskt naturligtvis vida bättre ställt än
det fattiga Uppsalasällskapet. Till akademien hörde
Sveriges rikaste köpmän, industriidkare och egendomsägare, och
genom kungl. brev av 1747 och 1752 erhöll akademien
det av societeten förgäves åtrådda almanacksprivilegiet.
Akademien blev därför i stånd att kort efter sin stiftelse
åt sig uppbygga ett Observatorium — också ett av
societetens önskemål, som av brist på medel ej kunde
realiseras, ehuru societeten likväl förfogade över en bland Europas
mest berömde astronomer, Anders Celsius.
Akademien intresserade sig — liksom societeten — mycket
för det svenska språket, men höll dock före, att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
