Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Universitet, akademier och vittra sällskap
- Vetenskapsakademien
- Tungomålsgillet
- Vitterhetsakademien 1753—1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borde till ledamot antagas blott för språkkonstens skull,
så vida han ej ägde kunskaper i de vetenskaper, med
vilka akademien sysslade, ty språkets förbättrande “kunde
dock ej komma under namn av någon vetenskap, vars
uppodlande vore akademiens huvudändamål vid alla dess
gärningar“.
Tungomålsgillet.
Meningsbrytningarna rörande denna punkt hade
emellertid till följd, att det 1740 bildades ett nytt sällskap,
Svenska Tungomålsgillet. Med anledning av
Vetenskapsakademiens motstånd erhöll detta dock aldrig kungl.
stadfästelse, men tyckes det oaktat hava levat ett tämligen
friskt liv intill början av det nästa årtiondet. Det utgav
emellertid aldrig några handlingar, och överläggningarne
förefalla att hava varit tämligen dilettantiska. Men gillet
— vårt första språksällskap — har dock en viss betydelse
såsom uttryck för det språkintresse, som vid sidan av de
ekonomiska och naturvetenskapliga fanns hos 1700-talet.
Vetenskapsakademien åter betecknar snarast en reaktion
mot de förut så skattade och ännu vid universiteten
odlade humanistiska vetenskaperna, och en 1742 tilltänkt
historisk akademi föll också på Vetenskapsakademiens
motstånd. Med den egentliga skönlitteraturen ansåg sig
Vetenskapsakademien alls ej hava något att skaffa. Men ehuru
vetenskapen under 1700-talets förra hälft onekligen
fjättrade allmänhetens uppmärksamhet vida mer än diktningen,
fanns dock, särskilt i Frankrike, kvar från det föregående
seklet ett starkt skönlitterärt intresse, om än i den form,
i vilken denna litteratur nu helst klädde sig:
naturfilosofiska lärodikter, tendensdramer, “éloger“ o. d. Och detta
intresse vårdades särskilt av Franska Akademien.
Vitterhetsakademien 1753—1756.
Vid detta åskådningssätt var Lovisa Ulrika uppfostrad,
och i likhet med sin frejdade broder ville även hon
omgiva sig med ett vittert hov. Hennes närmaste förtrogne
var under den första tiden den lysande, för konst och
litteratur så varmt intresserade Tessin, och 1750
anställdes Dalin vid hovet. Då hon brutit med Tessin, beslöt
hon att giva denna krets den mera fasta formen av en
akademi, och så stiftades Vitterhetsakademien (1753).
Medlemmarna i denna voro få: tre riksråd, en statssekreterare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0031.html
