Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Universitet, akademier och vittra sällskap
- Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
onekligen, så glömda de flesta än äro, dock representera den
akademiska smaken på 1770-talet: Lilliestråle, Manderström,
Botin, Elers, A. G. Lejonhufvud m. fl. Endast
Gyllenborg hade ett mera berömt namn. Men av de nya
skalderna — Oxenstierna, Adlerbeth m. fl. — fick ingen plats
i akademien, och Rosenstein kom med först kort innan
akademien med anledning av Lovisa Ulrikas död 1782
ånyo avbröt sin verksamhet. Under nioårsperioden
1773—1782 var Vitterhetsakademien emellertid den erkända
smakdomstolen, inför vilken även skalder som Kellgren
tävlade, men en smakdomstol, som var ganska konservativ
och som ansågs alldeles efterbliven av det nya släkte, som
nu vuxit upp och som i Kellgren hade sin främste
representant.
Svenska Akademien.
Efter 1782 var således landet utan en litterär akademi,
Utile Dulci var döende, och intet av landsortssällskapen
i Göteborg, Åbo eller Uppsala kunde upptaga
Vitterhetsakademiens fällda mantel. Men å den andra sidan var en
dylik akademi ett verkligt behov hos en estetiskt så
intresserad tid som Gustav III:s, särskilt för en så vitter
monark som han, och det dröjde också blott fyra år,
innan han 1786 stiftade Svenska Akademien. Vid första
blicken förefaller denna nystiftelse svårförklarlig, ty det
enklaste tyckes hava varit att blott återuppliva
Vitterhetsakademien, som hade nästan alldeles samma uppgift, som
Svenska Akademien nu fick. Men ur vitter synpunkt
representerade Lovisa Ulrikas skapelse ett i viss mån
föråldrat kulturskede, och Gustav III ansåg med rätta, att
Lilliestråle, Manderström och deras kolleger ej lämpade sig
såsom representanter för den nya gustavianska smaken.
Därtill kom nog också ett personligt skäl.
Vitterhetsakademien hade varit Lovisa Ulrikas litterära hovcirkel, och
brytningen mellan henne och konungen hade varit så
skarp, att Gustav ej gärna kunde finna sig i en krets,
där allt dock skulle påminna om den bortgångna. Liksom
modern ville också han själv skapa sitt litterära hov, och
han föredrog därför att instifta en helt ny akademi, som
skulle bära hans drag. Efter franskt mönster gav han
det nya samfundet namnet Svenska Akademien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0035.html
