Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet, akademier och vittra sällskap - Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska Stafsättet (1801), varigenom i varje fall den
förut ytterst vacklande ortografien för en lång tid framåt
erhöll stadga och reda.
I själva verket tyckes Gustav III föga hava intresserat
sig för dessa språkfrågor. Undantager man den från
Franska Akademien kopierade paragrafen i stadgarna har
han aldrig yttrat sig härom, och uppgiften var även
främmande för en akademi blott av “herrar“ och “gens de
lettres“. Hans tanke var nog heller aldrig någon
vetenskaplig bearbetning av språket, utan blott så att säga en
estetisk. Akademien skulle fastslå, om ett ord var “gott“
eller icke, om ett språkbruk var riktigt o. s. v. Med vår
terminologi skulle man därför kunna säga, att det, som
föresvävat honom, snarast varit en “Antibarbarus“, och ett
dylikt arbete kunde ju möjligen utföras av män med blott
“smak“, ehuru utan egentlig språkvetenskaplig skolning.
Ty detta — att vara smakens ledare — var dock
huvuduppgiften för Gustav III:s Svenska Akademi, och
medlemmarna själva skulle framför allt giva litterära
mönster, estetiskt och språkligt, för det yngre släktet. De tal
och de dikter, som infördes i dess Handlingar, skulle
göra tjänst som förebilder, och kunde ett poem eller
äreminne på grund av sina försyndelser mot smaken ej
prisbelönas, ålåg det akademiens medlemmar att över samma
ämne skriva en ny dikt eller ett nytt tal för att visa, huru
ämnet skulle behandlas. Konungen hade i Frankrike sett,
huru en dylik institution, för vars domslut alla böjde sig,
hade bidragit att förädla det franska språket och den
franska smaken. Men Franska Akademien hade stiftats 1635;
Gustav III:s efterbildning kom till stånd först ett och ett
halvt århundrade senare. Redan några år förut hade
Thorild uppträtt, och därmed hade grundvalarna för varje
litterär akademi sprängts i luften. Fordran på originalitet
trädde nu i stället för imitationen av godkända mönster,
och Svenska Akademien kom därför för sent för att kunna
gå i spetsen för den litterära utvecklingen.
Gustav III:s Svenska Akademi var dock ingalunda
förlegad eller konservativ, och dess ledande män voro de före
Thorild mest moderne. Få författare hava haft en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
