Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné - Resan till Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intresserade beskyddare, som nästan tävlade om att främja
den unge, ännu blott tjugoåttaårige forskarens arbete —
först Gronovius, som händelsevis fick se han Systema
naturæ i manuskript och genast begärde att på egen
bekostnad få upplägga arbetet — så Boerhaave, Hollands
och kanske samtidens mest fräjdade läkare, vilken
behandlade honom med en nästan faderlig välvilja — så Johan
Burman, professor i botanik och föreståndare för den
botaniska trädgården i Amsterdam, vilken för att få honom
till hjälpare vid trädgårdens ordnande “offererade honom
en präktig kammare, uppvaktning och kost vid sitt eget
bord“ — och sist Georg Clifford, den store mecenaten,
ägaren till den ryktbara trädgården vid Hartecamp. För
en naturvän som Linné framstod denna trädgård såsom en
orientens trollvärld: “Mina ögon hänrycktes genast av så
många naturens, av konsten understödda mästerverk,
alléer, rabatter, statyer, dammar och konstnärligt byggda,
berg och irrgångar... Jag häpnade, då jag trädde in i
växthusen, fulla som de voro av så talrika örter, att en
nordens son måste känna sig förtrollad och villrådig, till
vilken främmande världsdel han blivit förflyttad.“
För att vetenskapligt ordna och bearbeta Cliffords
samlingar anställdes nu Linné vid Hartecamp mot en lön av
1,000 floriner om året och allting fritt, med tillgång till ett
storartat bibliotek och med öppen fullmakt att inköpa allt,
vad han till sina studier behövde. Linné fick nu —
såsom han skrev — leva som en prins, “han hade allt det
han önska kunde, ett logement så präktigt, att han
varken haft eller kunde få präktigare, så härliga trädgårdar och
orangerier och ett så fullkomligt botaniskt bibliotek, han levde
i allt det välstånd, som en dödlig önska kunde, han hade
där all uppvaktning av kock och betjänter och kunde alltid
emottaga dem, som gjorde besök, med all högtidlig
välfägnad“, och han kunde “åka på huvudstadens gator med
två par hästar“. Motsättningen mellan detta liv och det, han
fört i Uppsala, verkar nästan groteskt, och man kommer till
hälften att tänka på Jeppes uppvaknande i baronens säng.
Idéerna tyckas under denna lyckliga tid hava strömmat
över honom, och han hängav sig åt arbetet med en energi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
