- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
74

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturvetenskapen, ekonomien och de humanistiska vetenskaperna - Kemien - Matematik och fysik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

få hava mindre än han brytt sig om någon boklärdom;
bouppteckningen efter honom visar, att han ägde summa
tolv medicinska och kemiska böcker. Men ingen kemist
torde det oaktat hava upptäckt så många nya enkla
ämnen som den anspråkslöse apotekaren i Köping. Genom
honom och Bergman — samt för övrigt genom Brandt,
Cronstedt och Scheffer — kom således den kemiska
vetenskapen till en verklig blomstring i Sverige. På det
allmänna åskådningssättet kunde dock en dylik vetenskap ej
hava samma inverkan som fysiken och astronomien, vilkas
resultat ju vida lättare kunde populariseras, och ehuru
Scheele efter Linnés död utan tvivel var Sveriges mest
framstående vetenskapsman, torde han knappt hava varit
känd utanför staden Köping och Vetenskapsakademien,
vars ledamot han var. Gustaf III berättas i Turin
för första gången hava hört hans namn nämnas, och
något offentligt understöd för sina forskningar fick han
aldrig.

Matematik och fysik.



Den rena matematiken kunde naturligtvis ej heller hava
något större direkt inflytande på den allmänna bildningen.
Emellertid fingo vi under denna tid vår förste
vetenskaplige matematiker, Samuel Klingenstierna, vilken stod på
höjden av sin tids forskning och åtnjöt ett stort anseende
i Europas lärda värld, ehuru han dels av blygsamhet, dels
av en tidigt iråkad sjukdom ej publicerade mer än en mindre
del av sina i manuskript utarbetade avhandlingar. Ehuru
hans professur var ren matematik (sedan 1728), var han
livligt intresserad även för fysiken, vars vetenskapliga
studium här i landet inleddes av honom, och ehuru ännu
ingen professur i ämnet fanns, förmådde han det fattiga
universitetet att inköpa en fysikalisk instrumentsamling,
genom vilken vi fingo en, om ock blygsam fysisk
institution. Fysiken var emellertid en vetenskap, vars praktiska
gagn frihetstiden insåg, och på grund av riksdagens
ingripande inrättades 1750 en professur i fysik vid Uppsala
universitet, vars innehavare bl. a. skulle föreläsa om
“Newtons decouverter“. Det var naturligt, att Klingenstierna
övertog denna plats. Men redan efter två år måste han
på grund av sjukdom lämna den, och ingen av hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free