Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fru Nordenflycht, Gyllenborg och Creutz
- Vinterkvädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vart du vill se, där vinna livets väckande makter,
Men de besegras jämväl. Med dödens klagan beblandas
Barnens jämrande rop, när dagens ängder de blicka;
Natt ej följer på dag, ej morgonrodnad på mörker,
Som ej de nyföddas skri, det kvidande, späda förnimmer,
Mängt med den bittra gråt, som följer döden och graven.
I parafraserad form vända dessa rader tillbaka i den
första strofen av människans elände:
Vad för bedrövligt skri min ömma hörsel sårar?
Vad jämmer skönjes här? Vad gjutas här för tårar?
Vem är den usla mask, som nyss fått dagen se?
Dess ögon öppnas knappt, förrän de synas våta,
Knappt ger han prov av liv, förrän han lärt sig gråta
Och prov av smärta ge.
Hela det följande utgöres blott av nya variationer på
detta tema. Men däri blanda sig ock reminiscenser från
Rousseau: känslan av den utveckling till olycka, som
människan genomgått, då hon i det nyskapade samhället
avlägsnat sig från naturtillståndet, och det hela tonar till
sist ut i strofen om den dygdige, som med slutna ögon
närmar sig — “ett okänt ändamål“. Stämningen brytes
aldrig, och hela dikten verkar såsom en sorgens symfoni,
har en musikalisk klangfärg, som eljes ar främmande för
Gyllenborg. I tonen erinrar denna dikt därför om Youngs
Natt-tankar, även i bristen på reda och tankeutveckling,
och mer än andra förebådar den Lidners diktning; den
har även inspirerat Kellgren i Våra Villor.
Vinterkvädet.
Litteraturhistoriskt betydande är också den tredje dikten,
Vinterkvädet. Någon naturskald var Gyllenborg icke; han
saknade därtill alldeles den nödiga iakttagelseförmågan, och
de få försök han gör att skildra den verkliga naturen äro
lån från Thomsons berömda Seasons. Icke ens idéen att
skriva svenska årstidsdikter var hans; fru Nordenflycht och
Creutz hade här föregått honom, och Gyllenborg gav
egentligen blott en serie bilder av livet under vintern:
snöbollskastning, skridskofärder, livet vid brasan o. s. v.,
men dessa skildringar, som visserligen ej äro originella,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0134.html
