Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht, Gyllenborg och Creutz - Sommarkvädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landskap i rörelse, en serie av växlande bilder, sjön med
dess simmande holmar, näset, över vilket haren ilar fram,
ängen med dess blommor, skogsdungen med dess grottor
o. s. v. Allt vill han söka få med för att få bilden så
fullständig som möjligt, och han drar sig ej alls för att
“arrangera“ naturen efter det Arkadien, som han dock
bäst kände till. Landskapsdiktningen stammade ju från
antiken, från Vergilius’ Georgica, och ännu under
1700-talet vilar antikens luft över de nejder, som framställas
både inom den bildande konsten och inom dikten.
Beroendet av antiken röjer sig slutligen i begäret att
förmänskliga allt inom naturen. Detta drag hava vi iakttagit redan
hos Linné, och det återfinnes ock hos Creutz; smultronet,
som han varsnar till hälften dolt i det gröna bladet, ter
sig för honom såsom en nymf, vilken i ett flor döljer sin
fägring.
1600-talets franska litteratur med dess starka intresse
för den mänskliga psykologien hade ej känt den egentliga
landskapsdikten. Denna uppstod på nytt hos engelsmännen,
vilkas natursinne under alla tider varit vaknare än andra
folks. Men genom Popes Windsor Forest och Thomsons
Seasons spred sig denna diktning också till 1700-talets
Frankrike och ungefär samtidigt till Sverige, där Creutz
blev den svenska landskapsdiktens skapare, och i hans spår
följde Gyllenborg och Oxenstierna samt i viss mån också
den kanske störste natursångare norden ägt — Bellman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
