Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- De tidigare gustavianerna
- Dagens stunder
- Omarbetningen av Skördarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med “Skrämslan, fyllande med spöken dunkla skyn“, med
“vålnadernas dans i midnattstimmans möte“ och skuggor,
som hota ur sina gravar — och allt detta redan ett årtionde
före den dikt, Franzéns Sång över Creutz, som eljes ansetts
såsom romantikens första stormsvala. Hamlets
kyrkogårdsgrubbel vänder här också tillbaka, förenad med en fantasi,
som Oxenstierna haft redan i Ode till Camilla: tron, att de kära
hädangångna under nattens tystnad vända åter till jorden.
I skuggor, som er sorg för mörkrets timmar klagen!
Som flyn ur gravens djup och frukten skåda dagen!
Tör hända detta hägn ger edert sällskap frid.
Är det er matta suck, som mig på vädret räcker,
Er lätta svävnings fläkt, som lövets darrning väcker
Vid jordens midnattstid?
Bakom allt detta ligger Youngs mäktiga dikt, som delvis
översatts till svenska redan 1770 och som särskilt på
1780-talet blev en bland den svenska litteraturens
viktigaste inspirationskällor. Men Oxenstierna kände sig också
rent personligt dragen till denna mystik. Han var en av
denna tids ivrigaste frimurare och deltog i alla Gustav III:s
och hertig Karls seanser med Björnram, Plommenfelt,
Ulfklo och andra av denna tids charlataner, han var med
om deras andebesvärjelser, deras skattegrävningar o. d.
Denna mystik, som lovade en lösning på livets alla gåtor,
innebar något starkt lockande för en så känslig och trots
sin kvickhet så föga skarpsinnig natur som Oxenstierna,
vilken särskilt tilltalades av det uppjagade och icke så
litet svulstiga i “brödernas“ vänskapskult. Det var denna
stämning, i förening med intrycken från Young, som tog
sig ett uttryck i den mest betydande dikt han skrev —
Natten.
Omarbetningen av Skördarna.
Därmed hade han natt höjden av sin skaparkraft. Hans
senare omarbetning och oerhörda utvidgning av Skördarna
blev en avgjord försämring av det ursprungliga poemet.
Det hela, nedskrivet på så olika tider, blev ett mixtum
compositum, och rokokostämningen försvann. De intryck,
han nu mottog från ett nytt franskt arbete, Delilles Les
Jardins, voro ej till Skördarnas förmån, och han lockades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0173.html
