Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tidigare gustavianerna - Omarbetningen av Skördarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
patriotiska strömning, som genomgår Gustav III:s tid,
särskilt 1780-talet, och som till en stor del framkallats av
konungen själv, vars stora fosterländska drama Gustav
Vasa då under ett nästan enstämmigt jubel gick över tiljan.
Hos Gustav III, som icke hade något särskilt intresse för
den nordiska forntiden, var denna patriotism starkt
påverkad av intryck från Frankrike, särskilt från Du Belloys
tändande dramer ur den franska historien, och av konungens
och hela samtidens lyriska fosterlandskärlek blev även den
lätt mottaglige Oxenstierna smittad.
Resultatet av dessa samverkande impulser röjer sig i
den nya bearbetningen av Skördarna. I den första sången
ägnas omkring hälften åt en skildring av de forna
skyterna, särskilt åt en framställning av åkerbrukets uppkomst,
varvid Oxenstierna efter Dalin i poetisk form ger en det
svenska åkerbrukets historia under Frey, Bröt-Anund, Olov
Trätälja och Erik Segersäll. Och i den fjärde sången blir
detta nordiska inslag än starkare. Han går tillbaka till
den tid, då “på Gylfes gamla tron ej Oden än gav lag“
och berättar först den åldriga sagan om drottning Disas
kolonisationsföretag:
Det land, som mediertid av Disas omsorg röjdes,
Den ensam hörde till, av vilkens hand det plöjdes,
Och följde, fritt som han, sin första åbos rätt.
Då stiftades den lag och den besittningsrätt,
Ej känd av andra folk och Sveriges ensak vorden,
Som jordens frihet gav åt den, som brukar jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
