- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
170

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tidigare gustavianerna - Ehrensvärd och antiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi hava flera gånger haft tillfälle att beröra den
revolution i det allmänna åskådningssättet, som Montesquieu
åstadkom. Även uppfattningen av antiken blev nu en
annan, särskilt genom hans lärjunge Winckelmanns insats.
Med utgångspunkt från Montesquieus klimatlära och
folkpsykologi värdesatte han den grekiska konsten och visade
upp, att just i Grekland funnos alla de faktorer, som måste
skapa en klassiskt fulländad konst. Förut hade man väl också
böjt sig för antikens överlägsenhet, men Winckelmanns
antikbeundran var av en annan art: den är — för att begagna
Blancks träffande jämförelse — “ej längre slaveri under en
despot, utan vördnaden för den erkänt överlägsne mästaren “.
I Sverige tyckes dock Winckelmann hava varit föga känd,
och nyklassicismen uppstod här i viss mån oberoende av
honom, ehuru ur samma förutsättningar. 1767 kom den unge
Sergel till Rom, och inför antikens marmorstoder fick
han en ny syn på konsten. Såsom Larchevesques lärjunge
hade han uppfostrats i den franska smaken, men med
denna bröt han nu bestämt — måhända under någon
påverkan från Winckelmann — och blev den förste
antikiserande skulptören, Thorwaldsens och Canovas föregångare.
Redan 1770 var hans mästerverk, den liggande faunen,
färdigt, och sedan följde andra statyer med samma fläkt
av antik konst över sig.

Ungefär 1775 kom en annan ung svensk, den
franskfödde L. A. Masreliez, till Rom och blev där, till en stor
del genom påverkan från Sergel, en nästan ännu mera
hängiven antikbeundrare än denne. Masreliez var snarast
teoretiker, men han hade även en viss betydelse såsom
utövande konstnär, och det var genom hans och Sergels
inverkan, som konsten under Gustav III kom att slå in på
den nyklassiska riktningen; vi erinra oss det ofullbordade
slottet i Hagaparken, Masreliez’ dekorationsmålningar i
Gustav III:s paviljon m. m. Masreliez blev även den,
som kom att utöva det avgörande inflytandet på Ehrensvärd,
då denne 1780—1782 vistades i Italien. Men genom
sitt studium av Montesquieu var han redan förberedd för
Masreliez’ idéer. Montesquieus klimatlära, dess skarpa
framhållande av det nordiska och det sydländska klimatets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free