Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Upplysningens genombrott
- Clewberg och Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prövade sina krafter, icke blott lika gamla, utan ock ungefär
lika manstarka. Och. båda företräddes av unga män. 1782,
då sammandrabbningen började, var Kellgren visserligen
trettio år, Thorild i det närmaste blott tjugotre, men sin
egentliga författarbana hade Kellgren börjat först omkring
fyra år förut, och han kunde således svårligen krossa sin
motståndare med ålderns och det allmänna erkännandets
auktoritet. Även här var det tämligen jämnt spel.
Clewberg och Kellgren.
Vi vända oss först till upplysningens främste
representant i vårt land. Ehuru född västgöte (1751) kom
Kellgren i följd av faderns förbindelser med Finland att
studera vid Åbo universitet, där han inskrevs vid sjutton års
ålder och där han 1774 blev docent i romersk poesi.
Någon djupare universitetsbildning förvärvade han sig dock
aldrig. Av den största betydelse blev däremot hans
bekantskap med den något yngre Clewberg, vilken såsom
son till en av universitetets mest betydande professorer
införde sin vän i de bästa akademiska kretsarna och genom
sina förbindelser skaffade honom de informatorsplatser, på
vilka han under sin studietid uppehöll sig. Men
Clewberg synes även andligen hava haft inflytande på honom.
Han var en ytterst mångsidigt bildad ung man, särskilt
intresserad för naturvetenskaperna, med anlag att bliva en
duglig administratör, som han ock blev, och av en
omfattande litterär beläsenhet. Särskilt synes han hava varit
bekant med de nya rörelserna inom den engelska
litteraturen, med Milton, som så starkt påverkade 1700-talets
senare diktning, med Ossian, Young och Gray, från vars
av den moderna tidens vemod genomandade Elegy written
in a Country Churchyard en återverkan på svensk poesi
för första gången kan spåras hos Clewberg i dennes 1774
skrivna dikt Hösten. Även i sin följande, till omfånget
mycket obetydliga diktning tog han starka intryck av
Grays pindariska och ossianska oden, i vilka nyhumanism,
känslostämning och forntida, keltisk barbarpoesi på ett
originellt sätt sammansmältes. Särskilt kommer detta fram
i Clewbergs på sin tid mycket högt skattade Ode till
svenska folket 1786 — således ungefär samtidigt med
Adlerbeths översättning av Hákonarmál — där vi för första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0183.html
