Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Passionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oftast — såsom Kellgren anmärkte — i kalla utrop. Men
vad man mest fäste sig vid var formen: orimmad
hexameter och därtill en ytterst knagglig sådan. Mönstret var
Klopstocks hexameter, men det hade nog varit bättre, om
Thorild även här klätt sina tankar i Ossians rytmiska
prosa. För övrigt berömdes dikten för “en ädel frihet,
som dock någon gång torde bryta till självsvåld; en rik
och brinnande bildningsgåva, som likväl ej alltid erkänt
förnuftets och smakens lagliga styrsel, en hög och manlig,
ehuru på sina ställen nog mörk, sträv och med tvungna
epitet belastad stil“. Men ehuru poemet, såsom dikt
betraktat, onekligen är mycket svagt, fylles det dock stundom
av en så hög, allvarlig och mäktig stämning, att man kan
förstå den nyhetens tjusning, som Passionerna väckte hos
samtiden. Man behöver blott lyssna till dess början:
Från ditt sköte, Natur, låt i eteriska vågor
Strömma över min sång behag och rörande skönhet,
Strömma förtjusning. Dig, ack dig, odödliga milda
Alltupplivande, dig Natur, min bävande harpa
Stämmes. Tyst omkring mig sväva, Ossians ande!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
