Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Den nye granskaren - Englandsresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deklamationer om “folkets majestät“, men icke dess mindre
är han mera aristokrat än någon, och hans republik är i
själva verket en monarki, där ett enväldigt snille, den vise,
skall styra såsom representant för vad han kallar “det
allmänna förnuftet“ med de s. k. hjältarna såsom poliskår.
Och i grunden var det alldeles likgiltigt, om denna
idealstat var en monarki eller republik. I sitt memorial av
1790 föreslog han på fullt allvar Gustav III att icke blott
avskaffa riksdagen, utan ock — ehuru han ej direkt säger
ut det — överlämna all makt, även konungens, till ett
“tribunal för upplysning och förbättring“, genom vilket
“folkets högsta förstånd kunde i all sin vikt inför tronen
synas. Detta högsta förstånd skulle vara en minister
alldeles efter naturen, skulle vara ett sanningens orakel och
bokstavligen ett rikets råd.“ Det kan icke lida något tvivel,
att Thorild själv tänkte bliva denne allsmäktige minister,
efter vars högre förstånd konungen blott hade att foga
sig. Och skillnaden mellan honom och en
Rousseau-lärjunge som Robespierre blir därför mera en skillnad i ord
än i sak. Såsom själv den ende representanten för
“allmänviljan“ kände Robespierre alls icke någon vördnad för
majoriteten, som han helt enkelt “gallrade“, när den ej
ville foga sig efter “allmänviljan“, och han fordrade därför
oinskränkt makt; Thorild fordrade detsamma såsom
representant för folkets högsta förstånd, men olikheten var
knappt mera än en uniformsfråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
