Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roman och drama - Den gustavianska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den svenska skönlitteraturen. Vad detta berodde på, är
svårt att säga, ty dessa utländska romaner lästes ytterst
flitigt på originalspråken, och i Stockholm funnos flera
lånbibliotek, som försågo publiken med de romaner, som
utrikes tilldrogo sig uppmärksamhet. Flera av dem blevo
ock översatta till svenska. Men man betraktade dem
tydligen blott såsom nöjesläsning. De slukades av unga flickor
och annat illitterat folk, men beaktades ej av de mera
bildade, som i allmänhet uttalade sig ytterst ringaktande
om dem. För den ingående människoskildring, som där
gavs, hade man ej blick, ej heller nog bildning att förstå
de där behandlade frågorna, och i stort sett är det blott
två romaner, som haft någon inverkan på den egentliga
litteraturen: La nouvelle Héloise och Werther. Men hos
den författare, som kanske lästes mest, Prévost, fäste man
sig blott vid själva äventyren, ej vid psykologien, och det
var dessa slag i slag följande händelser, som gingo igen
i de svenska efterbildningarna, av vilka Rålambs En svensk
adelsmans äfventyr i utrikes orter (1759) är den mest
betydande. Men det är karakteristiskt, att äventyren i dessa
svenska imitationer vanligen spela utrikes, och även
Bellmans samtid drog sig för att i romanen giva en realistisk
skildring av det samtida Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
