- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
4

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Akademierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schiller, hade även studerat Kant, av vars skepticism han
känt sig tilltalad, men av den efter Kant börjande
filosofiska skolastiken var han snarast en fiende. Agardh, som
hade vissa beröringspunkter med Schelling, var dock
framför allt naturvetenskapsman och praktiskt intresserad, och
i varje fall tillhörde ingen av dem någon filosofisk “skola“,
åtminstone icke Tegnér, som för övrigt lämnade Lund
redan 1826.

En dess större roll spelade Uppsala. Den nya tyska
filosofien hade här sin utan tvivel mest geniale
representant, Benjamin Höijer, och efter honom kom hans lärjunge
Erik Gustaf Geijer såsom ledare för en politisk
konservatism, som grundade sig på tysk vetenskap. De båda
fackfilosoferna Grubbe och Biberg voro ock betydande män,
och här fanns till sist nyromantikens kärntrupp: Atterbom
och Palmblad. T. o. m. naturvetenskapsmän såsom läkaren
Hwasser voro vida mera “filosofer“ än naturforskare, och
de viktigaste periodiska publikationerna, antingen utgåvos
i Uppsala eller inspirerades därifrån; även Hammarsköld,
som verkade i Stockholm, var till hela sin läggning mera
universitetslärd än huvudstadspublicist. I följd härav blev
“Uppsalaultraismen“ under ett par årtionden den härskande
strömningen inom vår kultur.

Den, som bröt dess makt, var framför allt Lars Johan
Hierta, och efter en seg kamp på närmare två årtionden
nödgades Uppsala vika för Stockholm. Vid mitten av
århundradet hade huvudstaden återtagit sin plats såsom
den svenska kulturens ledare, ty liberalismens seger var
ock huvudstadens.

Akademierna.



Under 1700-talet hade universiteten såsom kulturhärdar
haft att kämpa mot akademierna. Under 1800-talet fingo
dessa mindre betydelse för den allmänna bildningen. I
den mån Vetenskapsakademien begränsade sig till en rent
vetenskaplig verksamhet, blev den mindre populär och i
följd därav mindre uppmärksammad, särskilt sedan dess
ekonomiska och praktiska uppgifter övertagits av den 1811
stiftade Lantbruksakademien. Det livliga
naturvetenskapliga intresse, som besjälat 1700-talet, försvann också hos
den stora allmänheten av det naturliga skälet, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free