Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pressen under 1800-talet
- Indragningsmakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pressen under 1800-talet.
Indragningsmakten.
Genom den nya tryckfrihetslag, som antogs året efter
revolutionen, hade man i allmänna termer, ehuru
visserligen med ganska betydande inskränkningar i sak,
medgivit tankens och ordets frihet. Men endast tre år efter
revolutionen blev denna frihet faktiskt upphävd. 1812
antogs nämligen, alldeles grundlagsstridigt, lagen om den
s. k. indragningsmakten. Hovkanslern erhöll därigenom
rätt att indraga en tidning och förbjuda redaktionen att
utgiva en ny — utan att han därtill behövde angiva något
annat skäl, än att han “ansåge“ den ifrågavarande
skriften förgriplig; utgivaren fick ej ens försvara sig och
behövde ej få veta, varför hans blad indragits. Om redan
under den första tiden med dess tama politiska opposition och
dess räddhåga att diskutera de stora kulturfrågorna
indragningsmakten dock kommit till användning, blev detta
ännu mera fallet sedan Lars Johan Hierta uppträtt på den
politiska arenan. Regeringen började med åtal mot den
oppositionella tidningen, och då dessa ej kunde tysta Hierta,
tillgrep man den bekvämare indragningsmakten. Den 16
februari 1835 indrogs Aftonbladet, och samtidigt förlorade
Hierta rätten att utgiva en ny tidning. Men denna gång
hade man råkat ut för en motståndare, som var situationen
vuxen. Hierta hade nämligen förutsett regeringens tilltag
och i enlighet med en taktik, som redan före hans tid var
vanlig, hade han låtit sin broder uttaga tillståndsbevis för
en ny tidning, “Det nya Aftonbladet“, som ofördröjligen
utkom i det indragna Aftonbladets ställe. När även detta
föll för indragningsmakten, hade Hierta ett nytt
tillståndsbevis färdigt, och så fortgick leken ända till 1844 års
riksdag, då vederbörande insågo sin vanmakt och läto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0020.html
