Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pressen under 1800-talet
- 1820-talets press
- Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och även de nya tidningar och tidskrifter, som nu efter
statsvälvningen började, voro företrädesvis organ för de olika
vittra skolorna: Polyfem, Phosphoros, Lyceum,
Eleganttidning och Svensk Litteraturtidning för
nyromantiken, Iduna för göterna och Journal för
litteraturen och theatern för den gamla skolan. De försök, som
gjordes att skapa en politisk press, kommo av sig redan
vid ingången. Så började Adolf Regnér 1811 en
Allmän Politisk Journal. Men då det i nr 3 förekom
en artikel “om möjligheten av Finlands återförening med
Sverige“, belades numret med kvarstad, tidningen upphörde
och utgivaren dömdes till tre års fästning. På samma sätt
gick det med åtskilliga andra försök.
1820-talets press.
Först på 1820-talet, då den litterära striden avstannat,
finner man även inom pressen ett gryende politiskt
intresse. De första mera betydande politiska publicisterna
voro Georg Scheutz och Johan Johansson. Den förre var
den egentlige utgivaren av Anmärkaren (1816), som 1820
indrogs och sedan under växlande titlar utgavs till 1829.
Mera betydande var Argus, som började 1820, upprepade
gånger indrogs och upphörde 1836. Dess redaktörer voro
Scheutz och framför allt Johansson. Men denne, som
åtminstone själv ansåg sig vara en mäkta stor filosof,
lyckades aldrig riktigt vinna allmänhetens öra. I
långrandiga, lärt “deducerande“ artiklar, som ofta fortgingo från
nummer och till nummer utan att alltid avslutas, utredde
han en fråga till så “komplett evidens“, att hans läsare
grundligt ledsnade på alltsammans.
Aftonbladet.
Den första politiska tidning, som verkligen lyckades slå
igenom, var därför Hiertas Aftonblad, vars första nummer
utkom 6 dec. 1830 och vars kamp mot
indragningsmakten redan omtalats. Hemligheten i Hiertas publicistiska
framgång låg dels i hans obestridliga övertygelsetrohet,
dels i hans praktiska, ekonomiska förstånd, dels och icke
minst i hans lätta penna. Ty utan att vara någon
betydande skriftställare förstod han att med en glad, malitiös
ironi så lättfattligt framlägga sina åsikter, att hans
tidning vann allt fler och fler läsare även ur de ointresserades
stora massa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0022.html
