Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pressen under 1800-talet
- 1838
- Pressen efter 1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med de giftigaste smädeskrifter. Genom att 1838 åtala
och döma honom för majestätsbrott förvandlade man honom,
oklokt nog, till en politisk martyr och gav därigenom
hans nidskriverier en betydelse, som de aldrig bort få.
Sveriges Statstidning, som 1834—1844 utgavs, först
med excellensen Lagerbjelke såsom den faktiske
redaktören, lyckades heller aldrig vinna någon större läsekrets,
1838.
Den s. k. ultraismens försök att stäcka den gryende
“rabulismen“ ledde således icke till det avsedda målet —
till en stor del i följd av de ultras trånga dogmatism —
och särskilt genom Aftonbladet slog liberalismen allt mer
igenom i den allmänna opinionen. 1838 kan i detta
avseende betecknas såsom ett märkesår. Detta år gjorde
Geijer sitt beryktade “avfall“ och övergick från ultraismen
till en visserligen mycket moderat liberalism, kort därefter
kom det för regeringen så nedsättande åtalet mot
Crusenstolpe, och samtidigt rev Almquist alla broar mellan sig
och byråkratien, övergick (1839) till Aftonbladet och lät
trycka Det går an och Amorina. Askelöf och Palmblad,
de konservativas bästa pennor, nödgades nu föra en ganska
ojämn kamp mot den liberala övermakten, ty med
undantag för dem och några tillfälliga medarbetare såsom Järta
och Beskow voro de talangfulle tidningsmännen nu i regel
liberaler — Palmær, Sturzen-Becker, J. P. Theorell, m. fl.
Pressen efter 1850.
En ny vändpunkt inträdde omkring 1850. Askelöf hade
1848, och därmed upphörde Svenska Minerva. Det
Svenska Biet hade slutat redan 1844, Tiden förvandlades från
och med 1849 till en landsortstidning (Uppsala), Dagligt
Allehanda upphörde 1849, 1851 hade Almquist nödgats rymma
och strax därpå sålde Hierta sitt Aftonblad. Även inom
tidningsvärlden blev det nu mera lugn, och den allt
uppslukande politiska diskussion, som behärskat de båda förra
decennierna, efterträddes nu av mera allsidiga kulturintressen.
Dessa hade före århundradets mitt fått stå tämligen i
bakgrunden. Tiden 1809—1830 hade mest sysslat med
filosofiska och skönlitterära frågor, tiden 1830—1850
mest med inrikespolitiken. De religiösa frågor, som så
livligt sysselsatt 1700-talet, hade nästan försvunnit från
dagordningen, och med samma rädsla som på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0024.html
