Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen under 1800-talet - Pressen efter 1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket olika, men — man läste honom, och intresset för
svensk originallitteratur steg nu med varje år. På
1890-talet följde Heidenstam, Levertin, Fröding och Selma
Lagerlöf, och med dem blev åter svensk originallitteratur
en faktor i vårt kulturliv.
Dessa rörelser spegla sig ock i pressen, som under
1800-talets senare del fick en betydligt mera vidgad
intressesfär än under dess förra. Såsom naturligt var
intog visserligen inrikespolitiken fortfarande den främsta
platsen, och tidningarna grupperade sig och gruppera sig
fortfarande efter de politiska riktlinjerna. De ledande
högerorganen voro under denna tid Nya Dagligt Allehanda
och Stockholms Dagblad. Den förra, som började
utkomma 1859, utgavs under den första tiden av Karl
Adam Lindström och verkade företrädesvis för
protektionismen; den senare, som varit ett obetydligt annonsblad,
började på 1840-talet med en allt större textavdelning och
fick under Wilhelm Walldéns tid en ställning, som i viss
mån erinrade om den, som Times då intog i England.
Av vänstertidningarna var Aftonbladet även efter Hiertas
avgång den mest betydande, ehuru den allt mer och mer
drog sig åt höger. Ett nytt vänsterorgan av stor
betydelse och med en allt större läsekrets framträdde i slutet
av 1864, då Rudolf Wall började med Dagens Nyheter.
Till en början betraktade man tidningen mera som ett
nyhetsblad — och den torde väl även så hava varit —, men
den utvidgade allt mer och mer sin ämneskrets, och både
med avseende på ståndpunkten och lättlästheten upptog
den traditionen från Hiertas Aftonblad. Utanför huvudstaden
intog Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den
obestridligen främsta platsen. Den hade grundats 1832,
men sin egentliga betydelse fick den först, då Sven Adolf
Hedlund tjugo år senare blev dess huvudredaktör. Tre
år därefter inträdde också Viktor Rydberg i redaktionen,
inom vilken han skötte utrikesavdelningen. Såsom
följetong publicerade han här tre av sina romaner och skrev
även sina så betydelsefulla artiklar i religiösa och allmänt
kulturella frågor.
Svenska Dagbladet, som uppsattes 1884 såsom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
