Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och även den nationellt svenska formen av denna filosofi
eller boströmianismen skilde sig i detta fall mycket litet
från de tyska systemen; alla voro de barn av den stora
reaktionen mot upplysningstidevarvets empiri. Och denna
nya filosofi var även däri lik 1500-talets aristotelism,
att den med fördel lät begagna sig till ett försvar för
kyrkans av upplysningen utdömda dogmer.
Centrum för denna tyska filosofi i vårt land var Uppsala,
ty Lund blev aldrig fullt rättroget, och de
naturvetenskapliga studierna bildade där en motvikt, som icke fanns
i Uppsala. Några betydande filosofer funnos där heller
icke. Innehavaren av lärostolen i teoretisk filosofi efter
den duglige, från 1700-talet kvarlevande Fremling voro
E. S. Bring och Westman, av lärostolen i praktisk filosofi
Cederschiöld, vars efterträdare tillsattes först 1856, och
ingen av dem utövade något inflytande. För den senare
uppsaliensiska boströmianismen hade man tydligen inga
sympatier, och den boströmian, Nyblæus, som slutligen
(1856) fästades vid det sydsvenska universitetet, var utan
tvivel både den mest humane och minst dogmatiske av
hela skolan samt dessutom dess mest betydande författare.
Något avgörande inflytande på åskådningen vid universitetet
kunde boströmianismen ej utöva, ty såsom kollega hade
Nyblæus sedan 1866 den frisinnade och för moderna,
rörelser mottaglige hegelianen Borelius.
Annorlunda var det i Uppsala. Efter Höijer, som
avlidit redan 1812, utnämndes Grubbe till professor i logik
och metafysik, vilken plats han sedan utbytte mot den i
etik och politik. Denna lärostol åter innehades först, från
1811, av Biberg, och dessa båda voro utan tvivel högst
betydande representanter för den nya tyska filosofien, inom
vilken de närmast påverkats av Schelling. En ännu större
inverkan fick Uppsalafilosofien genom den man, Ch. J.
Boström, som 1842 blev Grubbes efterträdare och vars
intressen närmast lågo åt statsläran. I en tid — yttrades
det i konsistorium, då professorsfrågan avhandlades —
“sådan som den närvarande, då ropet på förändringar och
förbättringar i statsbyggnaden snart sagt är lösen för
dagen“, men begreppen likväl så förvirrade, inses lätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
