19 (Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen - Religiösa rörelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

“huru högst maktpåliggande det är, att den ifrågavarande
professionen besattes med en man“ med Boströms klara
och bestämda begrepp och med hans lärarförmåga. — Och
som vi veta svek ej heller Boström dessa förhoppningar.

Den andra professuren innehades först av Atterbom,
sedan av E. A. Schröder och Sigurd Ribbing, av vilka
den senare genom sin kvickhet, sin slagfärdighet och sin
skolastiska skärpa jämte Boström kom att intaga den
ledande ställningen vid universitetet. Deras regemente var
ingalunda milt och kunde ej brytas av
naturvetenskapsmännen, som i den från Lund 1834 överflyttade Elias
Fries hade sin ledare. Hegelianer funnos väl ock i Uppsala,
men ingen av dem släpptes fram till någon filosofisk
professur, och då ultraismen fallit över allt i landet, hade
den ännu i Uppsala sin fasta borg. Först på 1880-talet
slog opinionen vid universitetet om, och ända tills dess
varade här den tyska filosofiens efterverkningar.

Religiösa rörelser.

Men man gör utan tvivel orätt, om man begränsar den
stora reaktionen efter 1809 blott till filosofien. Den
sträckte sig även till sådana kretsar, som stodo ovilliga
mot ett mera fritt tänkande över huvud. En bland de
första yttringarna av den nyvaknade renlärighetsivern var
ju kätteriåtalet mot den varmt religiöse Geijer (1820) för
dennes filosofiska trosbekännelse. Denna ortodoxa reaktion,
till vilken väckelsen också kom från Tyskland, hade dock
sina förutsättningar i 1700-talets svenska åskådning, icke
blott i herrnhutism och pietism, utan ock i statskyrkan.
1600-talets stränga ortodoxi hade trots den politiska
“friheten“ levat kvar ända till 1700-talets mitt, och neologien
under den gustavianska tiden berodde till en stor del på
undfallenhet för “filosoferna“ på och kring tronen, ej på
någon fast övertygelse. Då detta tryck upphörde, då de
styrande, som sett, varthän upplysningsfilosofien lett, vänt
sig från denna, vaknade ock ortodoxien till nytt liv. I
grunden blev den kanske starkare än hundra år förut, ty
den kände sig nu stå mot en verklig fiende, mot den
irreligiösa upplysningsfilosofien, under det att ortodoxien
på Karl XII:s tid endast kunnat svänga sitt svärd mot de
varmt religiösa pietisterna.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/huvudrag/3/0031.html

		Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet / 19 (1917-1918) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|